2020-07-09

Golden Standard i praktisk tillämpning, del 2

I det första inlägget om Golden Standard i praktisk tillämpning visade jag hur jag går till väga för att utvärdera en befintlig portfölj och vad jag baserar eventuella åtgärder på. I detta inlägg ska jag utvärdera ett antal aktietips i den portfölj som blev resultatet av det förra inlägget. Om vi börjar med hur portföljen ser ut nu efter det att jag städade upp i den.



De tips vi har att utvärdera är som följer. För enkelhetens skull har jag valt att lägga dessa i en egen bevakningslista, det blir snyggast på bloggen :-)



En första anblick visar att det finns en hel del "Ny energi" i listan vilket skvallrar lite om var vissa av tipsen kommer ifrån ;-) hehe. Inledningsvis kan konstateras att om man hade köpt precis dessa aktier för 5 år sedan, då hade man idag har ca 12 gånger pengarna. Det skvallrar direkt om att vi i viss mån har att göra med så kallade "raketer", dvs aktier som ökar i värde extremt snabbt. Orsakerna bakom detta brukar vara att de är verksamma inom någon form av hypead ny teknik och omgärdas av väldigt höga förväntningar på framtiden. Men det är ju ofta den typen av tips man får av sina "vänner", vanligen "after the fact", när marknaden redan prisat in dessa förväntningar i aktien. När sedan marknaden sansar sig lite längre fram varpå aktien återgår till lite mer rimliga nivåer, då får många småsparare kalla fötter, säljer sina aktier och räddar vad som räddas kan. Är det konstigt att många småsparare köper dyrt och säljer billigt, skräms bort av sina erfarenheter av börsen och därför aldrig återvänder?

Innan vi börjar detaljgranska innehaven måste vi återigen se till att vår grundportfölj visar en rimlig avkastning, därför får vi tillfälligtvis ta bort AMD ur listan. AMD är ett exempel på en aktie som har haft en alldeles sanslös utveckling de senaste 5 åren varför portföljens avkastning är "dopad". Med AMD kvar i listan kommer ett av mina kriterier för köp förmodligen inte att uppfyllas, och det är att det bör finnas någon form av rimlig vits med att köpa in nya aktier i portföljen. Denna "vits" bör vara att tjäna pengar, rimligen mer pengar än man gör om man inte köper fler aktier. Det är ju här Golden Standard-resonemanget kommer in med full kraft - om aktien jag överväger presterat (och därmed också framåt förväntas prestera) sämre än Investor, då köper jag istället Investor för pengarna. Det andra kriteriet bör rimligen vara att vi i möjligaste mån vill höja avkastningen på portföljen som helhet med att bredda den med nya innehav, men det är mer ett önskemål än ett absolut krav. Investor är ledstjärnan, punkt! -AMD, vill du vara snäll och sätta dig på avbytarbänken en stund.. Tack!



Listan har nu lite mer rimliga snitt och vi ser nu att Investor drar ner snitten 1-3-5 år, men det är ju också meningen med Golden Standard som allt annat jämförs med. Låt oss börja bearbeta våra tips! Principen bakom detta är identisk oavsett innehav, att värdera tipset mot Golden Standard i första hand och i portföljen som helhet i andra. Därför kommer jag välja ut ett par, tre innehav att utvärdera, något som går in och något som går bort.

Alphabet Inc Class C. Alphabet är Googles moderbolag, ett av världens största IT-bolag som påverkar allas vår vardag. Deras produkt(er) har gett upphov till ett nytt verb, att "googla". En gång i tiden räknades både de och branschen (Internet, teknik) de verkade i som en hype, en "fluga". Men si, så blev det inte alls, som tur är. Då hade jag inte skrivit detta.. Vi lägger in Alphabet i listan och får då följande resultat.



I bilden har jag markerat de tal jag nu tittar på i nästa steg. Jag ser snabbt att Alphabet slår Investor på 1-2-3 års sikt och dessutom höjer snitten i portföljen 2/3 perioder. Här vill jag dock lägga in ett varningens ord.. Detta är bara ETT av många fler kriterier för köp, ett snabbt verktyg för att inte gå på de största minorna, och det lyste förhoppningsvis igenom även i mitt första inlägg att det finns mer hänsyn att ta. Exempelvis, hur tjänar bolaget bakom aktien sina pengar? Tror jag på branschen? Agerar bolaget etiskt korrekt utifrån mina egna värderingar eller förstör de planeten vi bor på och/eller människorna som arbetar där? Jag personligen försöker att ta etisk hänsyn när jag gör mina investeringar, se till att mina pengar arbetar på sätt som inte är "bad for karma", men i fallet Alphabet har jag inga som helst betänkligheter i den riktningen. Alphabet, köp!

Med detta sagt går vi vidare till nästa bolag på listan, Aurcana Corp. På Avanzas hemsida kan man läsa följande under "Om bolaget"; "Aurcana Corp är ett gruvföretag som engagerar sig i förvärv, produktion, utforskning och utveckling av mineraltillgångar. Företagets fokus ligger på fyndigheter av silver i Colorado och Texas, USA. Bolaget grundades 1917 och har sitt huvudkontor i Vancouver, Kanada". För mig personligen räcker detta då jag personligen undviker att investera i, vad jag upplever, oetiska verksamheter. Alla former av rovdrift på vår planet eller människorna som bor här går bort! I detta ingår olja, naturgas, gruvdrift och alla former av spel om pengar. Som exempel på den sistnämnda kategorin kan nämnas alla dessa bolag som pysslar med casino online. Jag finner inte bara verksamheten förkastlig som inleder svaga själar i fördärvet med spelmissbruk och ekonomisk ruin som följd, utan upplever också att den typen av bolag går stick i stäv med de värderingar jag själv har. Jag som har målsättningen att bli ekonomiskt fri känner inte att jag vill förverkliga detta mål och bygga upp mitt kapital på andras ekonomiska fördärv. Nog om det, Aurcana går bort!

Som sista exempel väljer jag Norwegian Air Shuttle, flygbolaget som enligt mitt tycke är ytterst trevliga att resa men, men haft det tufft i omgångar tidigare. Här gäller det att skilja på bolaget och aktien. Bolaget som sådant har en av världens mest moderna flygplansflottor jämte Emirates Airlines, men aktien... Någon investerare lär ha påstått att om man summerar samtliga flygbolags samtliga vinster sedan det kommersiella flygets födelse, då har man i realiteten en förlust. Jag tycker detta verkar rimligt då många flygbolag ägs av stater som till varje pris vill ha ett flygbolag av skäl helt andra än att tjäna pengar. SAS är ett tydligt exempel som ägs av de nordiska länderna gemensamt. Hur många gånger har SAS räddats av dessa länders skattebetalare? Men men, vi lägger in aktien i listan och ser vad som händer.



Personligen hade jag inte rört något flygbolags aktie med tång men min aktiekompis resonemang är att Norwegian kan man ju köpa på spekulation. Han menar att när coronakrisen är över och folk börjar flyga igen, då kommer Norwegians aktie att återgå till sin tidigare nivå. Detta kan vara sant, men då pratar vi inte längre om investering utan spekulation där syftet från början är att sälja aktien när den återfått sin tidigare nivå. Jag köper dessa argument till viss del, Norska staten kommer förmodligen inte låta Norwegian gå under trots att man inte är betydande ägare. Risken att förlora sina pengar är därmed små även om det kan hända. Men, och här har vi ett stort MEN, när är då det? När är coronakrisen över? Granska den senaste bilden i detalj en gång till, framför allt de korta perioderna vecka och en månad (1v, 1m). Aktien faller fortfarande, ganska ordentligt dessutom. Den senaste månaden har den fallit 38% trots att världens länder pratar om att öppna upp sina samhällen igen. Om jag alls skulle överväga ett köp i Norwegian så skulle jag avvakta tills aktiekursen vänder norrut. Att köpa den nu är själva definitionen på att "fånga en fallande kniv". Mitt råd, avstå. Aktiekompisen valde dock att köpa 3335 st ändå på nivån 3,53 och har när detta inlägg skrivs backat närmare 3000:-.

I nästa inlägg kommer jag att återvända till portföljerna, hur de såg ut från början och vad skillnaden i avkastning är under tiden som passerat mot hur den skulle varit om portföljen hade fått ligga orörd. Vi kan också återkomma till Norwegian löpande för att se om aktiekompisen får tillbaka sina pengar eller skjuter ut sig med förlust.

2020-06-30

Fondrobotar, varför det?

På senare år har det dykt upp ett antal sk "fondrobotar" som utifrån ett antal givna kriterier automatiskt investerar dina sparpengar i en uppsättning fonder. Dessa kriterier ges vanligen av din sparhorisont, din vilja att ta risk och din förväntade avkastning (de båda sistnämnda är egentligen samma sak enligt mig). Men, varför skulle man använda en fondrobot?

Jag kan se ett antal scenarier där en fondrobot är att föredra framför att på egen hand investera i enskilda fonder. Det är enkelt och bekvämt, det skapar god riskspridning och diversifiering helt automatiskt, och framför allt - det är automatiserat! Med en fondrobot (eller flera) i kombination med ett månadssparande så uppnår man ett helautomatiskt sparande som faktiskt blir av! Detta har jag berört i ett tidigare inlägg "Om sparande" där jag kort besvarande frågan "Vilket sparande är bäst?" med "Det som blir av!". Det förra inlägget fokuserade dock inte alls på vad man ska spara i, snarare hur man ser till att sparandet blir av.

Jag förstår att många blir vilsna nästan direkt när de, efter de sett till att överföra pengar till någon form av sparkonto eller ISK, inser att alternativen för vad man sedan kan placera dessa pengar i är nästan oändliga. Det är bland annat här fondrobotarna har sin givna plats! Det bästa sparandet är det som blir av, som tidigare konstaterats, och med några enkla handgrepp är du snabbt igång med ett sparande som inte kräver några speciella förkunskaper om varken aktier eller fonder, eller några andra aspekter av hur börsen fungerar. När du sedan blir varm i kläderna och tycker att du vill bredda ditt sparande till enskilda aktier, gör då det! Det ena utesluter inte det andra. Faktum är att jag själv valt att låta ett par fondrobotar ta hand om en del av mitt månadssparande, helt enkelt därför att jag har en jämförelsevis hög sparkvot och velat automatisera en del av månadssparandet. Varför? Dels tycker jag att det är bra att ha något konkret att jämföra mina egna placeringar med, se att jag över tid slår den avkastning jag kan få från fondrobotar och indexinvesteringar, och dels är det just väldigt bekvämt att låta viss del av sparandet sköta sig själv. Det är trots allt en del jobb med att hålla sig uppdaterad kring börsen, och även om jag har börsen som hobby kan det bli den dyraste hobby i världshistorien om något går rejält snett. Nog om detta!

Vilka alternativ finns då?

Jag kommer nedan att presentera de tre alternativ jag själv använder. För de allra flesta räcker det bra med en eller ett par av dessa, och vilken man väljer är mycket en fråga om tycke och smak. Att jag sparar på flera ställen är dels för att testa dem så jag kan blogga om dem ;-) men även jag kommer nog på lite sikt att välja att skala ner till endast en eller två av dessa tjänster, förenkla livet lite :-)

Lysa - en av pionjärerna! Fondroboten Lysa är nog den tjänst som funnits längst och gjort fondrobotar kända för allmänheten. Att bli kund hos Lysa är enkelt och smidigt. Genom att gå igenom tre enkla steg är man igång! Först och främst fyller man i några frågor kring sin privatekonomi, vilken tidigare erfarenhet av fondsparande man har, inkomster och utgifter. Därefter får man besvara några frågor om hur man ser på risk och avkastning och vilken sparhorisont man har. Slutligen får man välja mellan två placeringsinriktningar, Bred och Hållbar. Detta tycker jag är lite extra positivt, att företag som Lysa hjälper mig att ta ett aktivt ansvar och undvika investeringar inom spel, vapen, droger och fossila bränslen och annat som inte är bra för varken människor och djur eller för planeten vi bor på. När man fyllt i detta får man ett investeringsförslag som kan se ut som nedan.


Lysa förklarar också på ett bra sätt bakgrunden till förslaget, se högra bilden, men är man inte nöjd kan man enkelt ändra fördelningen. Efter detta följer lite frågor kring kundkännedom etc, och avslutningsvis öppnar man sitt konto och har då också möjlighet att starta ett månadssparande. Sammanfattningsvis tycker jag Lysa är alldeles lysande, med ett bra gränssnitt och pedagogiskt upplägg som är tillräckligt enkelt för att fungera för alla. Klicka här för att bli kund hos Lysa (annonslänk) så får både du och jag 20% rabatt på Lysas (redan väldigt låga) avgifter i hela tre månader.


Opti är en annan spelare som funnits ungefär lika länge på marknaden som Lysa, men de har valt att endast erbjuda sina tjänster via app. De har en hemsida på vilken man kan ta del av en massa information om dem och deras erbjudande, men man kan endast starta upp sitt konto och sparande via appen. Detta i sig är dock inget problem då appen är ytterst väl fungerande. Upplägget är annars ungefär detsamma som hos Lysa med samma grundprinciper. Opti valde dock att även rekommendera mig viss del råvaror (exempelvis guld) i portföljen då de menar att råvaror är en bra "krockkudde" vid inflation. I mitt fall fick jag ett investeringsförslag som ser ut såhär.


Även Opti har ett pedagogiskt upplägg i samband med att man blir kund hos dem och de förklarar på ett bra vis de olika delarna av portföljen. Då jag valt att bli kund både hos Lysa och Opti med samma sparbelopp per månad kommer jag på sikt att återvända till dem båda och redovisa skillnaden i avkastning.

Android-användare: Klicka här för att bli kund hos Opti (annonslänk)
Apple-användare (iOS): Klicka här för att bli kund hos Opti (annonslänk)


Sist men inte minst har vi självklart Avanza. Detta alternativ är förmodligen det bästa för dig som både vill ha möjligheten att investera i aktier och fonder direkt, men även ha möjligheten att nyttja en fondrobot för en del av ditt sparande. I Avanzas fall kallar de sin fondrobot för Auto, och utifrån ett antal kriterier väljer du en av sex olika fondportföljer som sedan sköter sig alldeles själv.


Avanzas Auto-upplägg hittar du under menyn "Spara & Investera" när du loggat in på sajten, men om du ska månadsspara i Auto så ska du välja detta via "Månadssparande" i samma meny då du där kan välja startbelopp, månadsbelopp, konto samt datum för överföring. Är du inte redan kund hos dem så klicka här för att bli kund hos Avanza Bank (annonslänk). När du valt vilken Auto-portfölj du vill ha och fyllt i ditt start- och månadsbelopp så kan du simulera avkastningen på 1-20 års sikt. Jag har nedan valt att se hur stor avkastning ett månadssparande på 1000:- i Auto 6 ger på 5 år opch det ser inte alls pjåkigt ut.



Med detta hoppas jag du fått några bra idéer kring vad du kan investera i och var, antingen som ditt huvudsakliga sparande eller som komplement. Själv använder jag som sagt alla tre och sparar en slant i varje på månadsbasis, som ett komplement till de investeringar jag gör direkt i aktier och fonder. Lycka till med dina investeringar!

2020-06-15

Golden Standard i praktisk tillämpning, del 1

I ett tidigare inlägg om min Golden Standard har jag förklarat vad en Golden Standard är för någonting och själva syftet med att ha en sådan - för att ha något att jämföra med. I dagens inlägg ska jag visa hur jag tillämpar min Golden Standard praktiskt. Dels ska jag utvärdera en portfölj som jag fått skickad till mig av en av mina "aktiekompisar", dels ska jag visa hur min Golden Standard hjälper mig att snabbt ta ställning till ett aktietips för att se om detta alls är någonting för mig.

Nu till portföljen! Jag börjar med att skapa en bevakningslista på Avanza och lägger därefter in alla kompisens innehav i denna lista. Detta blir som en fiktiv aktieportfölj som jag sedan kan "köpa" och "sälja" aktier i, och simulera hur utvecklingen skulle kunnat se ut om jag hade haft denna portfölj de senaste 1-3-5 åren.


Vid en första anblick på sista raden ser det inte helt katastrofalt ut. En likaviktad portfölj med dessa innehav hade de senaste 5 åren avkastat drygt 200% (3 gånger pengarna) och lite mer modesta 50% på 3 år.

Jag ska villigt erkänna att denna portfölj innehåller en del innehav som jag inte känner till sedan tidigare, men då flera av innehaven klingar "coronakris" tror jag de köpts i förhoppning att de ska lyfta om de kommer fram med ett vaccin. Problemet med den typen av köp är att de vanligen görs "after the fact", dvs när marknaden redan känner till vad som håller på att hända och därmed redan prisat in eventuella uppgångar i aktien. Detta är dock bara en spontan iakttagelse. Det är lätt att falla för att en just nu väldigt aktuell händelse driver upp förväntningarna, därmed priserna, till en nivå som kan vara svår att försvara långsiktigt.

Hur som helst, nu när jag har en lista med nämnda innehav så kan jag börja jobba med den. Jag vill då förtydliga att det kan finnas massor av hänsyn att ta till varför man valt att köpa en viss aktie, exempelvis att man vet någonting om bolaget som jag inte vet, att man tror det kommer att hända ditt eller datt i framtiden, att man har en bra känsla för bolaget, men.. Det är här jag kastar in mitt första stora MEN, allt sådant är ofta ren spekulation! I avsaknad av en fungerande spåkula eller tidsmaskin väljer jag att titta på historik, och för att sätta denna historik i någon form av begripligt perspektiv så använder jag... Just det, min Golden Standard! Låt oss därför lägga in Investor A, min Golden Standard, i listan och se hur den står sig.


En snabb slutsats man kan dra är att Investor A hade lyft denna portfölj från negativ till positiv avkastning i det korta perspektivet. Coronakris till trots har Investor A ökat närmare 10% det senaste året. På 3-5 års sikt sänker dock Investor snitten så det får vi gräva lite i. Därför börjar jag med att sortera listan på 5 års historik i fallande ordning.


Ett av bolagen sticker ut rejält och det är Advanced Micro Devices (AMD) som haft en smått osannolik tillväxt på drygt 2000% de senaste 5 åren. Detta gör att statistiken avseende genomsnittet blir missvisande. Medianvärdet (värdet i mitten) utgörs i detta exempel av Castellum som har en mer rimlig normaltillväxt, om man kan tala om sådan, på 50%. Då jag tror på AMD som bolag kan jag inte på något sätt rekommendera att man säljer av detta innehav, men för att listan ska hjälpa mig hitta det jag faktiskt skulle vilja ändra på så väljer jag att tillfälligt plocka bort just AMD ur listan.


Med denna enkla operation tycker åtminstone jag att avkastningen på portföljen som helhet förefaller mer "rimlig" men framför allt att listan nu går att använda på vettigt vis. Investor A placerar sig nu ganska nära genomsnittet för portföljen som helhet, givetvis undantaget de innehav som inte har 5 års historik, och medianvärdet skulle ligga någonstans mellan Boeing och Castellum kring 42% på 5 år. Här kan tilläggas att jag personligen undviker innehav som saknar åtminstone 3 års historik då jag tycker det gör mig "blind", men vi låter dem ligga kvar en stund till. Det viktigaste är att hitta "surdegarna". Jag brukar som regel resonera så att om ett innehav inte slår Investor åtminstone 2/3 perioder 1-3-5 år, då ser jag ingen större vits med att äga detta innehav. Resonemanget bakom detta är att då min Golden Standard Investor har över 100 års historik, består av ett 30-tal olika innehav i olika branscher, och förvaltas av en av Sveriges rikaste familjer, då vill det till att alternativet faktiskt slår Investor för att vara aktuellt att äga alls då jag annars kan lägga pengarna på just Investor. Med detta sagt ska vi resonera kring några av de innehav som jag menar bör avyttras rimligt snabbt, utan att gå in i mycket större detalj än historiken. Eller... Äsch, jag kan inte låta bli att raljera lite så, detta är mina spontana synpunkter med tillhörande åtgärder för denna specifika portfölj, och självklart börjar vi nerifrån och arbetar oss uppåt i listan.

Låt oss börja med Eurocine Vaccines, ett bolag i vaccinbranschen som, trots rådande pandemi med stora förhoppningar på allt som rör sig kring detta, inte lyckats visa positiv kursutveckling någon period. Att bolaget dessutom noterats på Spotlight, en alternativ handelsplats för mindre bolag med ganska mycket högre courtage än på börsen i övrigt, gör att jag drar öronen åt mig. I direkt jämförelse med min Golden Standard Investor ser det riktigt bedrövligt ut. Åtgärd: sälj!

Tvåa på listan är Gannet Co Inc, ett amerikanskt mediebolag som äger ett antal vecko- och dagstidningar. Historiken allena talar sitt tydliga språk, men för att addera till denna så är världen sedan länge digital. Den senaste månadens historik är förbluffande hög, men trots detta har man inte lyckats visa på positiv kursutveckling de mer relevanta perioderna 1-3-5 år. Visst kan man argumentera för att tidningarna kan digitalisera, men det finns fortfarande mycket fysiskt i deras värld att hantera i en sådan omställning med allt från personal till lokaler, och det är inte heller säkert att man lyckas. Dags- och veckotidningar är liksom inte hett någonstans, därav blir åtgärden sälj!

Trea nedifrån är Astrotech Corp som jag inte hört talas om tidigare. De pysslar tydligen med att utveckla och kommersialisera tekniska innovationer som springer ur diverse lärosäten och forskningsprojekt. Kul tanke, men osar förhoppningar lång väg vilket också historiken bekräftar. Inte en enda positiv period 1-3-5 år. Då jag tycker det verkar vara ett intressant bolag lägger jag det dock för framtida bevakning, men just nu blir det sälj!

Fyra på listan är Gilead Sciences Inc som vi läser om i tidningen dagligen. Deras medicin Remdesivir lär eventuellt, kanske, möjligen vara effektiv för att behandla patienter med covid-19, men trots detta lyckas man inte få en utveckling i aktien som överträffar Investor en enda period. -Men, vänta nu här, de verkar ju inte alls i samma bransch, kanske någon vän av ordning invänder nu. Nej, det är rätt och riktigt, men trots att man verkar i en bransch som borde gynnas på alla upptänkliga vis jämfört med industri (Investors paradgren) så lyckas man fortfarande inte prestera bättre. Jag säger sälj!

Femma är Ericsson B. De ingår som del i Investors innehav, presterar endast bättre än Investor på 3 år, så då tycker jag man kan nöja sig med att äga dem indirekt och lägga pengarna på Investor istället. Lägger vi till bolagsrisken som gång efter annan tydliggörs i finanspressen kring just Ericsson, nu senast att man fick skriva av en miljard (and change) för nån utrustning som inte gick att sälja, då säger jag sälj!

Här tar vi en paus för att se hur listan ser ut nu, efter de uppenbara surdegarna inte bara förpassats från listan utan förhoppningsvis även från portföljen.


Med dessa rimligt enkla åtgärder (5st innehav avyttrade) har vi lyckats fördubbla den historiska utvecklingen på portföljen! Jämför sista raden (historiken) mellan bilden ovan och den föregående. -Men, och här kommer ytterligare en vän av ordning in och opponerar sig.. -Historisk avkastning är faktiskt ingen garanti för framtida avkastning! -Sant, men jag är vän av historik, av kända fakta och inte gissningslekar. Jag tror att ett bolag som gått bra under överskådlig tid har ett momentum i det de gör som gör att de fortsätter gå bra. Jag tror också att ett bolag som går lite knackigt har svårare för att vända på detta, och det handlar inte bara om siffror utan om hela stämningen på företaget, framtidstron hos de anställda, anställningstryggheten, arbetsglädjen... Man kan visst hävda att exempelvis 5G kommer att vända Ericsson till en sagolik vinstmaskin, men jag som varit med ett tag vill då hävda att det har man tidigare sagt om 4G, 3G, 2G, GSM och NMT. Ingenstans kan jag se annat än att Ericsson, om vi stannar i det exemplet, har lyckats med annat än att drabbas av den ena härdsmältan efter den andra. Jag låter gärna Investor ta den risken, och så länge Wallenbergarna tycker att det är värt att äga Ericsson, då åker jag gärna med indirekt men undviker direktägandet.

Med detta har vi sållat bort samtliga innehav med 5 års historik som visat på negativ kursutveckling så nu ger jag mig på att skära lite mer brutalt bland de som är kvar, de som inte ens kan uppvisa 5 års historik. Först och främst Serneke. Inte nog med att de verkar i byggbranschen (som börjar på B, remember), de har en enda positiv period av de relevanta som är kvar. Åtgärd: sälj! Jag väljer också att skära bort Boeing då jag tror deras 737 Max-problem kommer att bestå långt in i framtiden och inte direkt blir bättre av att vi inte flyger. Uber har mer emot sig än historiken, däribland Tesla vars bilar kommer att utgöra världens största autonoma taxiflotta i en framtid. Sälj! Asarina Pharma har en kombination av historik och stämpeln "förhoppningsbolag" mot sig varför även det får lämna listan, och slutligen har vi ADS Crude Carriers som transporterar gas och kemikalier på världshaven, där har vi en kombination av historik och karma som talar emot dem. Personligen skyr jag allt vad olja och gas heter, utöver gambling och alla varianter av spel om pengar. Med detta har vi gjort en första grov städning i portföljen och kan så se vad vi har kvar, men först får vi lägga tillbaka AMD som vi tidigare tog bort för att deras siffror störde statistiken, och samtidigt passar jag på att köpa in Investor i portföljen märkligt nog som inte fanns där tidigare ;-)


Hade jag fått uppdraget att förvalta denna portfölj hade detta varit mina första åtgärder, och kvar hade jag haft en mer fokuserad portfölj med ca hälften så många innehav. Kvar i portföljen har vi fortfarande ett par innehav som jag förmodligen inte hade behållit, däribland Berkshire Hathaway som jag personligen menar har mist sin glans för länge sedan. Det finns liksom inte mycket kvar för ett sådant bolag att köpa och växa med då de redan är världens största investmentbolag, trots att Warren Buffet fortfarande sitter vid rodret. Även om de skulle köpa upp 100% av Tesla och applicera hela förtjänsten av Teslas fortsatta resa från nuvarande $1000/share till $5500/share (fråga Catherine Wood) så skulle detta endast ge en marginell påverkan på Berkshire Hathaway som helhet. Inget ont om Berkshire Hathaway annars, de är en ytterst trygg investering, men för mig som vill ha lite tillväxt så.. Nej tack, jag avstår! Ett annat innehav jag är lite tveksam till idag är Castellum, men detta väger snarare mot behåll då de är ett av Sveriges få sk utdelningsaristokrater, som behållit eller höjd utdelningen över 20 år på raken. Den historiken gör jag gärna ett undantag för. Sorterar vi nu listan på 5 års historik, fallande så hamnar Investor A (nästan) i botten, som sig bör. Min Golden Standard Investors hela syfte är att säkerställa att jag inte köper eller äger bolag som inte slår Investor historiskt, och den uppgiften är härmed uppfylld!

Med detta gör vi en enkel jämförelse mellan historisk avkastning före respektive efter mina åtgärder! Ursprungsbilderna återfinns som första respektive sista bild här ovanför för den som vill rannsaka siffrorna.


Jag kan inte nog understryka att historisk avkastning inte är en garanti för framtida vinster, men fortfarande menar jag att historiken är det bästa vi har att gå på i avsaknad av en fungerande kristallkula. Jag är personligen helt enkelt inte intresserad av att äga någonting som år efter år inte slår Investor då jag i så fall lika gärna kan äga Investor, och också gör. Detta är min strategi kring Golden Standard, demonstrerad i praktisk tillämpning, och i kommande inlägg kommer jag bygga vidare på denna strategi för att visa hur jag värderar om ett aktietips alls är intressant för mig att äga. För ändamålet behåller jag den nu framtagna listan "Aktiekompisens innehav". När denna del 2 av detta tema avhandlats kommer jag så smått börja presentera min egen portfölj, och på sikt skriva om vad jag köper, vad jag säljer och varför.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till min aktiekompis ES vars portfölj inspirerade mig att skriva detta inlägg. Tack!

2020-06-14

Världen efter Corona?

Jag kan inte låta bli att fundera på vilken skillnad det är att drabbas av en pandemi nu anno 2020 mot hur det var för 100 år sedan, och vilka konsekvenser detta får långsiktigt även när vi lämnat den bakom oss. Västvärlden i allmänhet och Sverige i synnerhet förefaller bättre förberedda på att kunna fungera ändå, och det är nästan som att detta är något vi förberett oss på långt i förväg.

Vi i västvärlden har under lång tid gått från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. Mycket av den industriproduktion vi hade så sent som på 80-talet i form av varvsindustri och motsvarande har sedan länge flyttat till låglöneländer. Bredbandsutbyggnaden har pågått konstant i 20+ år. Med 4G får man en anständig uppkoppling även långt ut på landet där täckningen tidigare varit skakig, och snart har vi 5G på plats vilket ger ytterligare möjligheter. Det finns åtskilliga digitala mötestjänster på plats, exempelvis Zoom, Microsoft Teams, Google Meet, Facebook Rooms, Jitsi.. Vi kan både hålla möten och arbeta i team från olika platser och ändå se varandra, något som inte kräver mer än den utrustning vi redan har i våra smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer. E-handeln är sedan länge väl utbyggd och fungerande, även för livsmedel som så sent som för bara några få år sedan var alldeles nytt. Exemplen är alltså många, men kontentan är att de av oss som inte har ett arbete som kräver att vi utför någonting på plats klarar oss väldigt bra på distans.

Om vi då blickar framåt, bortom den nu ständigt närvarande pandemin, hur kommer då våra konsumtionsmönster ha påverkats när saker och ting återgår till det "normala"? Vad är då det nya "normala"? Jag tror att vi kommer att se allt fler arbeta hemifrån i större utsträckning, inte för att vi nödvändigtvis måste utan för att vi både kan och vill. Detta har vi kunnat rent tekniskt länge men utmaningen har snarare varit "internpolitisk" på många arbetsplatser snarare än teknisk. Man har inte riktigt "jobbat" om man inte varit på plats. Utmaningen framåt ligger snarare i att mäta prestation och resultat snarare än tid, då det som måste vara viktigt är att företagens uppsatta mål uppfylls snarare än att man ska sitta av viss tid på arbetsplatsen.

Innan pandemin satte igång har de allra flesta fortsatt handla mat som de brukar, dvs på plats i matbutiken. Nu när vi uppmanats att dra ner på sociala kontakter, att hålla avstånd, så har säkert många handlat mat på nätet för första gången. Jag inbillar mig att många av dessa har upptäckt att detta är både trevligt och praktiskt, och därför kommer att fortsätta. Själv har jag provat på både matkassar och vanlig veckohandling sedan länge innan pandemin och bortsett att det nu i coronatider varit längre leveranstider än normalt tycker jag det fungerat riktigt bra. Detta kräver bara någon dags extra framförhållning.

En sak som jag inte tycker fungerar riktigt lika bra är Willys logistiklösning. Den som kom på denna lösning kan inte ha tänkt färdigt.. När jag nyligen var på Willys och handlade, i butiken alltså, så gick det en tjej och packade matkassar från de vanliga butikshyllorna när butiken var öppen för kunder. Vad är då fel med det? Jo, man har förmodligen ett stort centrallager någonstans från vilket man plockat diverse varor och levererat dessa till butiken. Väl i butiken har någon person arbetsuppgiften att fylla på varor på de olika hyllorna allt eftersom de tar slut. Därefter kommer alltså en kollega och plockar ner varorna igen, i en beställd matkasse. Hur tänkte man där? Tilläggas kan att personen som packar matkassar bidrar till trängsel i butiken, nu när vi ska tillämpa social distansering. Hur ska Willys kunna konkurrera med en sådan lösning på sikt? Vad är det jag missar?

I det lite större perspektivet så tror jag att även om e-handeln redan slagit ut väldigt många fysiska butiker under lång tid så kommer den aktuella pandemin att snabba på omställningen mot e-handel ytterligare. Just nu handlar vi massor på nätet för att vi måste, för att vi vill undvika fysiska butiker och kontakter, men detta blir snabbt en vana och en del av vår nyvunna bekvämlighet. Jag har hört någon säga att pandemin snabbar på omställningen till e-handel med så mycket som 5 år, bara på några få månader. Det skulle säkert kunna stämma.

Då detta är en ekonomiblogg så kan jag inte låta bli att dra paralleller från inlägget till min aktieportfölj. Detta uppmanar jag alla att göra, att fundera över på vilket sätt coronapandemin påverkar de enskilda innehaven på både lång och kort sikt. Personligen är jag sedan tidigare ganska tung i techbolag, exempelvis Microsoft, Amazon och Shopify, och det är min bestämda uppfattning att dessa gynnas på både kort och lång sikt. I det korta perspektivet ökar nyttjandet av företagens tjänster rejält, och vad jag tror så kommer detta bestå. Traditionella handelsföretag såsom Hennes & Mauritz hade jag varit försiktigare med, även om jag tror de kommer att lyckas med sin omställning till e-handel på sikt. Att stänga ner en massa fysiska butiker är något jag tror både tar tid och kostar mycket pengar, därför har jag svårt att se att den typen av företag som trots allt har sin huvudsakliga försäljning i fysiska butiker kommer att blomstra i det korta perspektivet. Andra företag som indirekt torde påverkas negativt torde vara företag som Pricer som tillverkar elektroniska hyllkantsetiketter, och företag som tillverkar butiksinredningar. I gränslandet finner vi företag som Nilörngruppen som tillverkar allsköns olika etiketter och förpackningar till kläder, både varumärkesetiketter och de mer eller mindre snygga etiketter som är insydda på insidan under kragen. Dessa ger vanligtvis ett exklusivt intryck när du ser plaggen i butik, men krävs samma höga kvalitet och exklusiva design om kläderna köps på nätet? Det tål att funderas på, själv har jag inga sådana företag i min portfölj.

Har du själv förändrat ditt eget konsumtionsmönster under pandemin? Tror du detta är tillfälligt eller kommer du fortsätta med ditt nya köpbeteende även efter pandemin är över? Kommentera gärna!

2020-06-13

Gör en budget

Om du inte redan har en budget så är det hög tid att göra en sådan. Den behöver inte vara speciellt komplicerad men den behöver åtminstone existera! De två huvuddelarna i en budget är inkomster och utgifter. Det är förhållandet mellan dessa båda som avgör om du har en budget i balans, dvs om du har överskott eller underskott, och det är också genom att tydligt se sina utgifter svart på vitt som man kan göra något åt dem och därigenom öka sin sparkraft. I detta inlägg kommer jag bygga vidare på de sparprinciper jag skrev om i inlägget Kom igång med ditt sparande men gå lite mer grundligt till väga för att bygga en budget från grunden. Avslutningsvis kommer jag som inspiration att presentera min egen månadsbudget av idag och berätta vad jag redan gjort för att öka min egen sparkraft och vad jag planerar göra framåt. För att alla ska kunna bygga sin egen budget utifrån mitt exempel rekommenderar jag att man använder Googles Kalkylark som är helt gratis att använda, om man inte har tillgång till Microsofts Excel eller annat kalkylprogram.

Det första jag lägger in är en rad med rubriken Inkomst som specificerar inkomst efter skatt, dvs den summa pengar jag faktiskt får insatt på kontot varje månad, specificerar Lön i egen kolumn och lägger slutligen summan i tredje kolumnen. Denna inkomst kan såklart variera över tid, men vi antar att den är ungefär lika stor varje månad. För tydlighetens skull väljer jag också att färgkoda mitt kalkylark och väljer färgen grönt till inkomst. Har man flera inkomstkällor kan man givetvis lägga en rad för varje sådan och summera dem men jag väljer att hålla detta enkelt i början. Summa inkomst hämtar jag från tidigare exempel vilket får antas vara en vanlig lönenivå.

Därefter lägger jag in en rubrik Utgifter där min första "utgift" är mitt månadssparande. Denna post är så viktig att den ska komma först och för att den aldrig ska prioriteras ner så väljer jag att se mig själv som en fordringsägare som vilken som helst. Jag väljer också att färgkoda denna blått och hämtar också här summa sparande från tidigare exempel.

Efter sparandet lägger jag in övriga utgifter efter utgiftsslag. De som är lite svårare att göra något ligger först och får färgen orange där boendekostnaden får utgöra det enda exemplet inledningsvis. Just boendekostnader i form av hyra, månadsavgift, räntekostnad etc är svåra att påverka för de allra flesta, även om det mesta går, så det får bli en separat diskussion längre fram. Efter boendekostnaden lägger vi in transport, räkningar, livsmedel och övrigt i rött för att få en grund som liknar den jag skrev om i Kom igång med ditt sparande. Som synes går denna budget precis ihop då utgifterna matchar inkomsterna. Om det finns ett överskott efter det obligatoriska sparandet är draget så väljer man såklart själv om man vill konsumera detta överskott eller öka sitt sparande. Längre ner ska jag visa hur jag själv gör.


Med detta har vi en bra grund att stå på vad gäller fortsatt budgetarbete. Syftet med att ha en budget är som sagt att tydligt se vilka inkomster och utgifter jag har varje månad för att sedan försöka påverka så många utgifter som möjligt nedåt, utom sparandet såklart som bör vara så högt som möjligt utan att det påverkar vardagen. Som regel finns det alltid något att göra där de mest uppenbara exemplena kan vara att säga upp diverse streamingtjänster och nöja sig med en enda, eller byta till ett billigare mobilabonnemang som jag nämnde i mitt tidigare inlägg om att konsumera sig lycklig.

Med denna grund kan vi enkelt utveckla de olika posterna, exempelvis dela upp boendekostnaden i månadsavgift och räntekostnad om man bor i bostadsrätt, och dela upp sparandet i olika kategorier - framtidssparande, amorteringar, målsparande etc. För att göra det extra tydligt hur jag menar visar jag en bild på min egen månadsbudget. Denna är ganska detaljerad, tydligt färgkodad, och jag har alltid 3-4 månaders framförhållning då vissa utgifter kommer års- eller kvartalsvis. För dessa har jag lagt in en formel i mitt ark så att budgetarket automatiskt presenterar dessa i aktuella månader och i samband med att jag avslutar en månad så kopierar jag den sista så jag alltid har 3-4 månadsark framåt. På så sätt kan jag planera större inköp till månader där jag har lite större överskott och lägga in dessa kostnader så snart jag känner till omfattningen. För att inte exponera min ekonomi i detalj har jag valt att maskera valda delar av budgeten.


Nu kan vi snabbt se att mitt överskott efter alla fasta och rörliga utgifter är ganska stort just denna exempelmånad. Här skulle jag alltså enkelt kunna avsätta ytterligare några 1000-lappar till sparandet. Men innan vi fördjupar oss i detta så vill jag påpeka ett par detaljer. Till skillnad från min första exempelkalkyl ovan så saknas det ett par poster i min riktiga budget, Transport och Övrigt. Att Transport saknas beror på att jag kör tjänstebil och därför är mina bilkostnader redan dragna innan lönen kommer in på kontot. Kategorin Övrigt har jag valt att rationalisera bort då sådant istället hamnar under "Kvar att spendera". Om jag inte har några pengar kvar att spendera på sista raden, då blir det heller inga övriga inköp av något slag alls.

Vad ska jag då göra om jag har ett för stort överskott, och hur kan jag ytterligare öka mitt överskott om budgeten ser ut som ovan?
Jag brukar sträva efter att ha ca 3000:- över varje månad för övriga utgifter, dvs "Kvar att spendera". Där hamnar då diverse klädinköp, uteluncher och annat som jag undantagsvis unnar mig när jag behöver eller tycker jag vill. Att shoppa för nöjes skull ligger annars inte för mig. Jag har en bra uppsättning kvalitetskläder som jag i huvudsak kompletterar först när någonting gått sönder. Så när min månadsbudget varaktigt visar på ett större överskott än planerat, exempelvis efter den årliga lönerevisionen eller när jag annars lyckats dra ner på någon av de löpande kostnaderna, då höjer jag sparandet i motsvarande grad och kommer därmed nå mina finansiella mål snabbare till mitt framtida jags stora glädje.

Det kanske viktigaste av allt, som också är vitsen med att göra en detaljerad budget, är att aktivt arbeta med de utgifter man har i syfte att minimera dem. I min budget ovan finns det ett par saker jag satt mig för att ändra på. En av dessa är min månadsavgift till bostadsrättsföreningen. Den hamnar definitivt bland sådant som är svårt att ändra på men omöjligt är det inte. Det mest uppenbara sättet jag skulle kunna ändra på detta är genom att flytta men då jag trivs där jag bor är det för närvarande uteslutet. Dessutom finns det ett antal saker som ingår i månadsavgiften som jag kanske hade fått betala separat för någon annanstans, däribland bredband, TV-utbud, vatten och värme. Vad kan jag då göra? En sak jag både kan göra och också gjort är att engagera mig i bostadsrättsföreningens styrelse. Dels ger detta engagemang mig ett mindre arvode per år för det arbete jag utför, dels kan jag aktivt vara med i beslutsprocessen och driva frågor som minskar kostnaderna för föreningen som därmed på sikt kan leda till sänkt månadsavgift. I min egen förening kommer månadsavgifterna förmodligen att sänkas på kommande årsmöte då föreningen visar på ett för stort överskott. Om detta blir verklighet, då jag jag också uppnått mitt mål om en lägre månadsavgift.

En annan post som jag identifierat att jag kan göra något åt är min hemförsäkring. I den nuvarande försäkringen har jag en allriskdel som går in och ersätter mig även om jag själv varit oaktsam. Efter att ha konstaterat att jag inte äger någonting som är värt att försäkra på detta vis har jag valt att plocka bort allriskdelen från nästa huvudförfallodag vilket ger mig en besparing på 500:- om året. Jag har också en barnförsäkring för min nu son men då han i år fyller 25 kommer han erbjudas att omvandla denna till en olycksfallsförsäkring som han själv står för. På temat Bankens förhatliga avgifter som jag skrivit om i ett tidigare inlägg har jag sagt upp gammelbankens betalkort vilket gör att jag endast betalar 120:-/år för möjligheten att betala mina räkningar. Då jag anlitar SEB för detta har jag dock tänkt tanken att köpa ett 20-tal aktier i SEB på ett ISK hos just SEB och låta den årliga utdelningen betala min avgift. Detta är mest en kul grej jag gör av ren princip så jag kan berätta för banktjänstemannen att de minsann betalar min avgift själva.

De allra största utgifterna i en normal budget är boende, transport och mat, i den ordningen. I min budget är sparandet sedan länge min enskilt största utgift. Transportkostnader har jag som sagt inte alls, inte som syns i min budget i vart fall. Boendet är därmed den största utgiften som jag aktivt jobbar på att få ner, men störst potential har jag inom mat. Övriga delar av min budget är i princip försumbara. Genom att summera de olika kostnadsslagen kan jag göra ett diagram som visar hur stor del av min budget som utgörs av respektive del, och den ser för mig ut såhär.


Jag inser att jag ligger högt jämfört med de flesta avseende mitt sparande men tycker inte att jag lever speciellt snålt trots detta. Jag har låga utgifter för sådant som andra betalar helt vansinniga summor för, exempelvis är min kostnad för mobiltelefon nära noll då jag har en tjänstetelefon som jag även får använda privat. Att jag ändå har ett privat mobilabonnemang beror på att jag vill ha friheten att inte kunna nås alltid utan att ge upp möjligheten att nå andra. Dessutom kommer det en dag då jag inte längre behöver ett arbete och då försvinner samtidigt de förmåner jag idag tar för givet. Jag menar att alla har något de kan göra för att påverka sina löpande utgifter och därigenom spara mer till sitt framtida jag, om det nu är det man vill. Mitt övergripande mål handlar bara om en sak och det är att nå ekonomisk frihet på sätt att jag äger min egen tid. Genom att spara halva min inkomst halverar jag också tiden mellan just nu och min möjlighet att gå ner i arbetstid eller gå i pension. Sedan om jag gör det eller inte, det är en annan femma, det som betyder något är möjligheten - friheten att kunna välja vad jag ska göra med MIN tid!

2020-05-16

Lever du över dina tillgångar?

Vad innebär det att "leva över sina tillgångar"? Den allmänna tolkningen handlar om att man gör av med mer än man tjänar, att man har mer utgifter än inkomster, att lönen inte räcker till för att betala räkningarna. Men låt oss smaka på orden lite.. Att "leva över sina tillgångar". En tillgång är någonting av bestående värde. Lön är ingen tillgång. Lön är pengar, och pengar är i sin renaste form bara siffror, ett medel, ett verktyg med vilket man kan köpa tillgångar om man vill och har det ekonomiska utrymmet, eller konsumera på oväsentligheter. Vad vi gör med pengarna vi tjänar definierar vår framtida möjligheter att leva inom ramen för, över eller under våra tillgångar. Jag hävdar att de allra flesta av oss lever över våra tillgångar. De flesta av oss lever nämligen på vår lön och inte på våra tillgångar, därmed lever vi också över våra tillgångar.

I min strikta definition innebär "att leva över sina tillgångar" att man saknar tillräckligt med tillgångar för att kunna leva på dem, eller rättare sagt - på dess avkastning. Lever man över sina tillgångar, då måste man arbeta för att få lön för mödan som man lever på, istället för på avkastningen från sina tillgångar. Betänk i sammanhanget ordet möda i meningen "lön för mödan". En snabb googling på ordet möda ger följande synonymer: ansträngning, besvär, strävan, ambition, hårt arbete, omak, slit, knog, svårighet.. Inte de mest positivt laddade orden i ordlistan således. Lön kommer som resultat av någon form av möda.

Ekvationen är i grunden ganska enkel. För att kunna leva på sina tillgångar måste man som regel arbeta från två håll. Dels öka sina tillgångar, dels minska sina utgifter.

Vad kan man då göra åt detta?

Man kan exempelvis konsumera mindre, därmed öka sin sparkraft och istället investera det ökade sparutrymmet i någon form av tillgång. Aktier, fonder, fastigheter.. En tillgång i detta fall är något som du tjänar pengar på, något som berikar dig över tid. Med tiden växer pengarna till sig snabbt på egen hand och kan ge en betydande passiv inkomst i framtiden. Även om pengarna är hårt beskattade från början har ränta-på-ränta-effekten tagit den beskattade 100-lappen från 68:- tillbaka över 100:- efter bara 5 år. Jämfört med att konsumera den på någon pryl av plast och metall skulle värdet istället vara utraderat efter 5 år, om inte förr. Skatt på kapital är nämligen väsentligt lägre än skatt på arbete, vilket är en del av förklaringen till att de rika bara blir rikare och de fattiga fattigare.

Hur har jag räknat?
I exemplet har jag räknat med att av 100 oskattade kronor får man 68:- kvar vilka man sätter in i valfri indexfond med 8,5% årlig avkastning. Därmed har man efter blygsamma 5 år ett kapital som överstiger de 100:- man ursprungligen tjänade som lön och skattade bort 32% av. Är denna kalkyl meningsfull då vi måste betala skatt? Ja, om man konsekvent undviker att konsumera sina pengar på förgängliga saker man inte behöver och istället investerar dem på börsen, då minskar man inte bara den skatt man betalar (mervärdesskatt) utan bygger också en tillgång som tjänar pengar till dig alldeles av sig själv.

Om inte detta är en anledning att konsumera mindre och spara mer så, då vet jag inte vad som skulle vara det..

Hur mycket pengar behövs i det allmänna fallet?

En populär uppfattning bland FIRE-anhängare, Financial Independence, Retire Early, är den så kallade 4%-regeln. Den går ut på att du inflationssäkrat kan ta ut 4% av ditt sparade kapital årligen utan att det minskar i värde, givet att det står investerat på börsen. Hur du tar ut detta kapital spelar mindre roll. Det kan man göra i form av utdelningar, eller genom att sälja andelar/aktier i sina innehav. De antaganden som ligger till grund för detta är dels att avkastningen är ca 8,5% och inflationen ca 1,5%. Givet detta antagande krävs att du har 25 gånger ditt årliga behov av pengar, alternativt 300 gånger ditt månatliga behov, investerat på börsen. För att detta inte ska bli alltför komplicerat så behöver vi visa sambandet med ett enkelt räkneexempel.

Låt oss säga att du har månatliga utgifter på 20000:-. Detta inkluderar precis allt, såsom hyra/lånekostnader, livsmedel, transportkostnader, försäkringar, nöjen.. 20000 x 300 = 6000000 (sex miljoner kronor). Man kan lika gärna räkna på årskostnaden, 240000 x 25 = 6000000 (sex miljoner kronor). Om du har detta kapital på börsen och klarar dig med 20000:-/månad, då kan du teoretiskt sluta arbeta idag.

Bara för att man har tillräckligt med tillgångar för att kunna leva på dem innebär inte att man ska sluta arbeta. Den stora skillnaden är friheten det innebär att kunna välja vad man vill spendera sin tid på. Man kanske vill arbeta med något välgörenhetsprojekt, hjälpa någon kompis starta upp ett företag, arbeta ideellt med något man brinner för, eller helt enkelt erbjuda sig att arbeta för 10:-/timme ($1) som Steve Jobs gjorde på Apple när han kom tillbaka och räddade företaget.

"Work is better when you don't need the money"

/Paul Adeney, aka Mr. Money Mustache

Hur mycket pengar behöver just du?

Har du gjort en månadsbudget eller en årsbudget, då kan du utifrån siffrorna ovan enkelt räkna ut hur mycket pengar du behöver för att leva på avkastningen. Se samtidigt över var och en av de utgifter du betalar per månad, och försök se vad du kan göra för att minska dem eller eliminera dem helt. Detta hjälper dig inte bara just här och nu genom att dra ner dina kostnader och därmed öka din sparkraft som du kan använda för att öka ditt investerade kapital, det hjälper dig också att hålla kostnaderna nere månad för månad, år för år, livet ut. Den dag du börjar leva inom ramen för dina tillgångar kommer därmed närmre den tidpunkt där du befinner dig alldeles precis just nu.

Siffrorna 25 och 300 kan också användas för att snabbt räkna ut vad någonting du funderar på att köpa kostar egentligen, om du skulle nyttja avkastningen på sparat kapital för att köpa detta. För någonting du köper en enda gång, exempelvis en ny TV, då använder du siffran 25. Låt oss säga att TVn kostar 10000. För att köpa denna måste avkastningen på kapitalet det år du köper TVn vara 10000:-. Hur stort kapital behövs då för att du ska ha en avkastning på 10000:-? Givet 4%-regeln ovan behövs 25 x 10000 = 250000:- i investerat kapital för att betala för TVn, eller 10000/0,04 = 250000. Om du har 250000:- investerat på börsen, grattis, då kan du köpa din TV. Men.. Du kan inte köpa en enda pryl till det året, än mindre betala hyra, livsmedel etc. Om utgiften snarare är en abonnemangskostnad, då använder vi siffran 300 då att det går 12 månader på ett år. Varje månadsutgift förekommer ju 12 gånger på ett år, 25 x 12 = 300. Så för att betala för exempelvis Premium-versionen av Netflix som kostar 159:-/månad så behöver du 159 x 300:- = 47700:- investerat på börsen, eller 159 x 12 x 25 vilket är samma sak.

Hur lång tid behöver du för att skrapa ihop pengarna för att din avkastning ska betala för din nya TV och Netflix-abonnemang? Svaret på den frågan är precis samma sak som att säga.. -Hur lång tid måste jag arbeta för att avkastningen på mitt kapital ska betala för dessa saker, och hur mycket förlänger detta tiden det tar innan jag kan sluta arbeta? Här gör vi ett nytt antagande, nämligen att du sparar 10000:- per månad till ditt framtida jag. För att köpa TVn behöver du 250000:-, för Netflix 47700, totalt 297700. Vi avrundar detta till 300000 för enkelhetens skull. 300000 (investeringsbehovet) / 10000 (månadssparandet) = 30 månader = 2,5 år. Är det värt 2,5 års extra arbete och därmed framskjuten pension att köpa en ny TV med Netflix?

Med detta sagt, tag för vana att alltid räkna på hur mycket prylarna kostar egentligen, om du ska använda din avkastning för att köpa dem, så kommer du kanske fram till samma sak som jag - det är oftast inte värt det!

2020-05-08

Konsumera dig lycklig

Provocerande rubrik, jag vet, men så lever de allra flesta i vårt konsumtionssamhälle. De går nämligen i den klassiska "fällan" att konsumera lejonparten av de pengar som de erhåller genom att byta sin tid mot pengar. Vår samhällsmodell bygger på att vi skolas till "arbetsbin" eller "arbetsmyror" och genom hårt arbete och konsumtion bidrar till samhället i stort. Om vi hårdgranskar detta upplägg så är det väldigt liten del av de pengar vi tjänar som kommer oss själva till del, och det är just förhållandet mellan vår inkomst och våra utgifter som avgör hur stor frihet vi har att göra vad vi vill med vår tid. Som jag tidigare skrivit i ett inlägg om skattetrycket där jag visade att skatten på konsumtion är så mycket som 60-70% beroende på lönenivå, så är konsumtion inte en speciellt effektivt nyttjande av våra pengar. Inte på något sätt faktiskt, då vår konsumtion inte bara i många fall är onödig utan även bidrar till att vi överexploaterar planeten vi bor på.

För att tydligare definiera "fällan" så går den ut på att vi ska gå minst 12 år i skolan, grundskolan och gymnasiet. Med endast 9-årig grundskola i bagaget får man nämligen näppeligen något arbete alls, åtminstone inget som medför någon större grundtrygghet som det trots allt innebär att ha en anställning. Med en teoretisk gymnasieutbildning gäller samma sak. Endast yrkesinriktad gymnasieutbildning är någon form av garanti för att få ett arbete. Väljer man att läsa vidare på universitet/högskola kan man möjligen tillgodoräkna sig en högre lönenivå och tryggare anställningsformer livet igenom, men med högre inkomst tenderar man snabbt hamna i "fällan" och anpassa sin konsumtionsnivå därefter som man senare behåller livet igenom, och höjer i takt med att utrymmet (lönen) ökar.

Vem tjänar på att du arbetar (ihjäl dig)?

Den förste du tjänar med ditt arbete är din arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som anställt dig som i första hand åtnjuter frukterna av ditt arbete och allt du presterar på arbetet är din arbetsgivares egendom att fritt profitera på. Den andre du tjänar med ditt arbete är staten i form av den skatt du betalar på din lön. Ju mer du tjänar, desto större andel av din lön betalar du också i skatt. Ca 70% av din lön som höginkomsttagare har försvunnit vid konsumtionstillfället i form av skatt på olika nivåer, givet att du lever som de flesta och konsumerar en betydande del av din inkomst. Är du höginkomsttagare, då är nämligen sannolikheten väldigt stor att du lever som en sådan också. Hur lever en höginkomsttagare då? Vanligen har man lite större bostad, nyare bil(ar), dyrare fritidssysselsättning(ar) som kan bestå av hus på landet eller lägenhet i utlandet, sportbil(ar), båt(ar), motorcykel, golf- och tennisutrustning.. Listan över saker att spendera pengar på kan göras precis hur lång som helst. Men då de flesta oavsett inkomstnivå inte har tålamodet att spara först och konsumera sedan så finns det ytterligare en som tjänar pengar på ditt arbete, och det är banken. Banken lånar nämligen gärna ut pengar till dig, mot ränta. Ju mer pengar du tjänar, desto mer kan du låna för att kunna konsumera först och betala senare. Och häri består "fällan"!

Den alternativa vägen till lycka handlar om frihet. Friheten att styra över sin egen tid, att inte vara tvingad att arbeta för att överleva utan att arbeta med det man vill för att man vill det. Friheten att skapa, att njuta av olika glädjeämnen, att kunna sänka tempot i vårt uppstressade samhälle, att med bevarat lugn och trygghet kunna ställa sig vid sidan om och titta på cirkusen. Låt oss göra det för ett ögonblick.. Tänk dig in i situationen att du inte längre lever över dina tillgångar, att dina tillgångar är tillräckligt stora för att avkastningen på dessa ska täcka dina levnadsomkostnader med lite marginal. Vad hade du då gjort annorlunda? Hade du haft kvar samma jobb, samma relation, eller hade du gjort något annat annorlunda? Det är här det blir intressant!

Åter till konsumtionen då, för det är där det börjar. Genom att ifrågasätta sin konsumtion kan man ofta öka sin sparkraft. "Vill ha" är inte samma sak som "behöver". Man "behöver" mat men man "behöver" inte äta på restaurang eller köpa hem hämtmat. En vällagad måltid i hemmet blir som regel både billigare och nyttigare, och faktiskt ofta betydligt godare. Man "behöver" inte en ny TV, man "behöver" faktiskt inte någon TV över huvud taget, och en sprillans ny 75" 8K-TV för 35000:- visar precis samma program som en äldre TV med 15 år på nacken. Att köpa en ny bil för att man "vill ha" den har väldigt kort eftersmak sett till lyckan den bidrar med. Jag kan förstå argument som att en nyare bil medför färre reparationer, därmed lägre kostnader, men med handen på hjärtat - hur stor del av ditt senaste bilköp drevs av hjärna (förnuft) och hur stor del av hjärta (känslor)?

Jag har själv en 15 år gammal TV som vid tidpunkten för när jag köpte den var bland de bästa på marknaden. Det är en Philips 52" med Full-HD som jag köpte med 25% rabatt för strax under 20000:-. På listan över onödiga funktioner har den även aktiv 3D. För några år sedan hade jag så en tanke på att byta ut denna förnämliga TV och köpte faktiskt en ny 65" av samma fabrikat med stöd för 4K. Sååå besviken jag blev! Inte nog med att den vanliga TV-utsändningen blev bedrövligt pixlig, LCD-panelen var dessutom av undermålig kvalitet så det fick bli retur direkt. Efter allt jobb detta medförde att transportera TVn fram och tillbaka mellan butik och hem så beslutade jag mig för att lägga projektet "ny TV" på is. Något år senare köpte en närstående en 55" OLED 4K som jag då började fundera på, men efter att ha fått se "underverket" är jag faktiskt inte övertygad om att en sådan TV skulle göra mig så mycket lyckligare. Snarare tvärtom.. Nu gläds jag snarare åt varje dag min gamla fina TV fortfarande fungerar.

En annan plan jag hade när jag flyttade från hus till lägenhet för några år sedan var att skaffa en vinkyl. I mitt kök har jag både fullstor kyl och frys, och då jag är ensamstående var planen att byta ut kylen till en kyl/frys och frysen till en vinkyl. Snyggt, lyxigt och praktiskt, tänkte jag. Allt efter som tiden gått har jag kommit till insikt om en hel massa saker.. Dels dricker jag företrädesvis rött vin och för detta ändamål behöver jag knappast en vinkyl. De vinkylar jag ändå tittat på kostar kanske 20000:- och även om de är snygga att titta på som inredningsdetalj så låter de troligtvis mer än nuvarande frys. Ovanpå det en kyl/frys för kanske 10000:- till. Jag hade flera goda argument att köpa en mindre kyl, däribland att med en mindre kyl så blir förmodligen svinnet mindre då man måste begränsa sig lite avseende vad man köper hem. Jag kom på en ännu bättre lösning på detta som är alldeles gratis, och det är att ta ur två av de tidigare totalt sex hyllplanen i kylen. Vips så fick jag genast en exemplarisk överblick över vad jag har hemma, och kan nu glädjas åt varje dag jag kan skjuta på köpet av ny kyl/frys.

Den typen av konsumtion jag personligen reagerar allra mest på är detta behov människor verkar ha att ständigt byta ut sin mobiltelefon till den allra senaste modellen. Apple släpper ju nya iPhones varje år, och varje år köar folk utanför deras butiker för att lägga vantarna på denna hett eftertraktade nya modell. Men ett uppenbart attraktivt alternativ är tydligen att köpa telefonen på avbetalning istället, tillsammans med ett onödigt dyrt abonnemang, antingen för att det är praktiskt att dela upp betalningen eller för att man helt enkelt inte anser sig ha råd att lägga upp 8000 på ett bräde för telefonen. Gå inte på det! De "vanliga" operatörerna har nämligen, förutom sitt huvudsakliga varumärke, även ett lågprisalternativ. Telia har Djuice, Tre har Hallon, Tele2 har Comviq och Telenor har Vimla! Det som skiljer dem åt är att lågprisalternativet kanske saknar vissa tilläggstjänster och möjligheten att avbetala sin telefon. Låt mig visa med ett tydligt exempel...


Bilden till vänster är Telenors standarderbjudande med 3Gb data. Jag fattar att 3Gb data är snålt tilltaget i vårt moderna samhälle, men skillnaden i pris är lika stor som ett Spotify-abonnemang, och nästan konstant även vid högre datamängder. Ju högre upp man kommer i datamängden, desto mindre skillnad procentuellt, men det är fortfarande drygt 100:- extra för... Absolut ingenting! Ett abonnemang med 15Gb data på Telenor kostar 329:-, där närmast jämförbara 18Gb på Vimla! kostar 220:-. En skillnad på 109:- i pris, men vad är skillnaden i övrigt? Dessa kör båda i samma nät, med fria samtal, SMS och MMS, men det ena är väsentligt dyrare. Ja just det, man kan ju inte avbetala sin telefon hos Vimla! Men låt mig då lansera en kontroversiell idé.. Varför inte köpa en något mer förnuftig telefon som du kan betala med pengar du faktiskt har? Men OK, jag köper det.. Du kanske inte köper mitt snack om att köpa en något mer förnuftig telefon än iPhone 11, det kanske är något du känner att du inte kan leva utan. Låt oss göra en jämförelse till då...


Bilden till vänster visar hur mycket Telenor vill ha per månad för att du delar upp betalningen för en iPhone 11 på 24 månader. Bilden till höger visar vad du kan köpa den för kontant. Skillnaden är 1189:- totalt. Jag vill hävda att det alltid utan undantag blir dyrare att köpa telefonen på avbetalning av operatörer än att köpa den kontant och att man dessutom lätt köper en onödigt telefon just av anledning att den är på avbetalning. Om vi då gör en sammanställning på vad skillnaden blir på 24 månader, och för exemplets skull stannar vi vid 3Gb-abonnemanget.


Genom att köpa telefonen kontant och teckna ett billigare men i övrigt likvärdigt abonnemang som kör i samma nät så kan man alltså enkelt spara 4000:-. Jag kör själv Vimla! och är hittills väldigt nöjd, både med deras kundtjänst och deras app. Är du också intresserad av Vimla! och tecknar via min tipslänk (annonslänk) så får både du och jag 10:- i rabatt på abonnemangsavgiften per månad. Denna rabatt gäller för evigt, så länge både du och jag har kvar abonnemanget, och om du i din tur tipsar vidare till dina egna vänner och bekanta så får du 10:- i rabatt för var och en. Gränsen är... Gratis! Ja, du läste rätt.. Om du tecknar via min tipslänk (annonslänk) får du alltså omedelbart 10:-/månad i rabatt, och tipsar du därefter ytterligare 9 vänner/bekanta så betalar du snart inte längre någonting alls för ditt eget abonnemang. Givetvis kan du behålla ditt gamla nummer, och tycker du att 3Gb är snålt kan du välja det som passar. Välkommen till Vimla!

Har man målet att bli ekonomiskt fri så är det lite såhär man får jobba. Man behöver inte försaka någonting, bara ta lite smartare beslut kring hur man spenderar pengarna och på vad. I mitt exempel får man exakt samma sak, precis samma telefon med ett likvärdigt abonnemang, men sparar 4000:- som man exempelvis kan sätta på börsen. Efter 24 månader är de värda 4700:- om du placerar dem i en indexfond, då blir skillnaden ännu större. Kan man dessutom nöja sig med en billigare telefon som kanske klingar mer "behöver" än "vill ha", då finns det ytterligare 1000-lappar att tjäna. Om man dessutom kan tänka sig att köpa begagnat så finns det flera sajter som säljer genomgångna telefoner med garanti. Varför inte?