2021-02-22

Budget 2.0. Sluta gissa!

Budget i all ära, den får dig att tänka till kring dina inkomster och utgifter och ger dig en idé om vart pengarna ska gå. Men, ett stort MEN.. Stämmer detta verkligen i slutänden? Går pengarna verkligen dit du tänkt dig enligt din budget? För att dra paralleller till företagande så är en budget en "kvalificerad gissning" eller "faktabaserad uppskattning" av hur man tänkt sig allokera sina pengar, ett väl så viktigt verktyg för att styra medel dit de gör störst nytta. Verkligheten hittar vi dock inte i budgeten utan i bokslutet! För dig som är helt ny kring frågan och inte har någon budget alls rekommenderar jag att läsa mitt första inlägg om hur man gör en budget. Det inlägget hittar du här!

I privata sammanhang kallar vi i FIRE-communityn detta för "tracking", eller "track your expenses". Ett vettigt, vedertaget svenskt ord för detta skulle kunna vara "kassabok" men då jag ventilerat detta med mina nära inför författandet av detta inlägg kunde jag snabbt konstatera att om jag skulle titulerat detta alster "Kassabok" så hade ingen bemödat sig att läsa det. Maken till knaspertorrt ord... Därför föll valet på Budget 2.0 :-)

I boken "Your Money Or Your Life" som kom ut redan 1992, och senare i omarbetad/moderniserad utgåva 2018, lanseras ett antal numera klassiska idéer varav "track your expenses" eller "bokför dina utgifter" är en av de viktigaste. Moderna bankappar har ofta denna funktion inbyggd och där kallas den "Utgiftskollen" eller "Utgifter" rätt och slätt. Hur bra dessa funktioner än är så slår de inte de pedagogiska vinsterna med att notera och kategorisera utgifterna på egen hand! En annan slutsats jag dragit, efter att ha jobbat med tracking ett drygt halvår, är att hur mycket man än skruvar med sin uppskattade budget så kommer den aldrig att stämma på kronan. Man brukar få ordning på sådant som hyra, månadsavgift, lånekostnader, försäkringar etc, medan man missar grovt på livsmedel, abonnemang och liknande, så när man satt av sitt sparande, betalat alla räkningar etc, så känns det som att något saknas. En summa pengar, närmare bestämt! För min egen del var det väldigt nyttigt att göra denna övning parallellt med budgeten, och nedan ska jag visa varför.

Om vi börjar med budgeten så som den är tänkt, så har vi något att utgå från! Jag har utgått från min egen budget och anpassat den lite för exemplets skull. Vissa siffror är faktiska, andra är gripna ur luften och rent av påhittade, men hur som helst är den ganska rimlig och väl fungerande som exempel:
Detta ser ju inte så pjåkigt ut! När allt är betalt så finns drygt 3000:- kvar av lönen, eller dryga 10%. Men, det är nu det börjar bli intressant. Hur ser det ut i verkligheten då? För att få redan på detta så bestämmer vi oss att skriva upp varenda utgift, varje utelunch, köpekaffe, fika på stan.. Allt! Detta summerar vi sedan enligt nedan.
Den uppmärksamme ser snabbt att verkligheten blev något annat än planerat! Till exempelpersonens försvar kan nämnas att vederbörande inte tummat på sin höga sparkvot och fortfarande har en budget i balans, men något överskott att tala om blev det då rakt inte. Den stora frågan är, inte 10000-kronorsfrågan utan "tretusentvåhundraåtti-kronorsfrågan" (summan som felar), vad gick snett?

För att besvara denna fråga får vi helt enkelt återvända till vår budget, summera utfallet inom varje kategori och hitta skillnaderna. Syftet med detta i steg 1 är att skapa medvetenhet, och i steg 2 att antingen justera budgeten eller verkligheten (vanorna). För att detta ska bli tydligt så färgkodar jag de olika kategorierna i både budgeten och "trackingen", och summerar sedan de olika i en egen kolumn vi kallar "Utfall". Nu är vi farligt nära det däringa företagandet igen... Då ser det nämligen ut såhär:
Genom att räkna ut skillnaden mellan vad som faktiskt spenderats i kategorin och ställa detta i relation till budgeten så kan vi tydligt se var det avviker, och därefter vidta lämpliga åtgärder utifrån det. Skriftlig plan nästa:
Planerade åtgärder framgår i kalkylen ovan. Då boende och transportbudget inte riktigt gick ihop bestämde vi oss att höja dem en smula, samtidigt kunde det konstateras att äta ute är ohemult dyrt och därför beslutades det att vi ska ta med matlådor till jobbet och samtidigt "äta ur" frysen. En annan post vi inte kan vara nöjda med är shopping, speciellt som vi inte har den minsta aning om vad det är som shoppats. Därför infördes totalt köpstopp! En månad senare upprepar vi samma sak, noterar samtliga utgifter, jämför utfallet med budget och då ser det plötsligt ut såhär:

Här kan konstateras att åtgärderna gett god effekt! Från dryga 100-lappen över månaden innan till drygt 4300:- nästföljande månad, det är smått brutala 3783% mer :-D Med procent kan man göra mycket kul ;-) Slutsatsen jag drar av att kritiskt granska de poster vi valt att justera är att det var faktiskt ingen större utmaning. Det känns inte som att jag saknar någonting trots att jag skurit rejält i vissa delar, och när jag sedan granskar min ökade sparkraft och summerar sparkvoten till en bit över 50% inklusive löneväxling känns det definitivt värt "uppoffringen".

Med detta sagt, budgetarbete är väl så viktigt, men man ska inte lura sig att tro att den ger hela sanningen. Den fulla bilden av var pengarna verkligen blir av ges av att man bokför sina kostnader, jämför de verkliga kostnaderna med de budgeterade, och justerar vid behov!

2021-02-21

Löneväxling - en superkraft, del 3

I tidigare delar av denna serie gick jag igenom styrkan i att löneväxla för de som tjänar över 45000:- i månaden. Första delen hade som ambition att kasta lite ljus på skillnaden i disponibelt belopp vid löneväxling, och i andra delen räknade jag på skillnaden på 10 års sikt givet att pengarna investerades under dessa 10 år. I detta inlägg ska jag försöka belysa hur man kan beräkna sin sparkvot när man löneväxlar.

För att börja med att definiera vad sparkvot är börjar jag med det ett enkelt exempel, givet samma förutsättningar som tidigare. I tidigare exempel utgick vi från en lön på 50000:- före skatt, betalade 16000:- i skatt vilket gav 34000:- i disponibel inkomst. Av dessa 34000:- sparades 4000:-, vilket ger en sparkvot på ca 11,8% (4000/34000~=11,76). Om vi däremot löneväxlar 5000:-, därmed endast uppbär 45000:- i lön före skatt och får ut 31500:-, slutligen sparar de 1500:- som överstiger 31500:-, då skulle man kunna räkna bort sig, "glömma bort" löneväxlingen och därmed landa på en ganska blygsam sparkvot på 4,8% (1500/31500~=4,76). Detta sätt att räkna på är givetvis fel! Syftet med löneväxling är givetvis att få mer pengar över, vilket ges av högre sparkvot, inte mindre!

Ett annat (i mitt tycke) felaktigt sätt jag läst är att beräkna sparkvoten givet samma skattesats i framtiden. Hela vitsen med att alls beräkna sin sparkvot handlar ju om att kunna mäta, att sporra sig själv att bli bättre, att se hur olika åtgärder i ekonomin påverkar sparandet. I det exempel jag läste hade vederbörande helt enkelt räknat ut vad som hade hänt om man hade tagit ut lönen idag och sparat den, trots att det inte är vad man gjort. Hela vitsen med att löneväxla är ju att på sikt undvika statlig skatt och höja den framtida pensionen! Uppställt ser beräkningen då ut såhär:
Den uppmärksamme ser snabbt att vi i detta exempel har exakt samma sparkvot som i kolumnen utan löneväxling. Vad har vi då vunnit? Även om vi skulle ta med de futtiga 300:- som arbetsgivaren skjuter till, vilket såklart är ett alternativ, skulle nålen knappt röra sig. Nej, detta sätt att räkna blir i mitt tycke helt fel. Redan i första delen av denna serie lanserade jag idén om en komprimerad tidslinje, och den idén ska vi nu återanvända för att simulera att vi inte betalar statlig skatt på pensionsuttaget. Även om pengarna tas ut vid olika tidpunkter, idag respektive imorgon, kommer vi sträva efter att hålla oss under brytgränsen för statlig skatt. Då ser kalkylen istället ut såhär:
Nu börjar det likna något! Jag vill ju se den fulla effekten av min löneväxling, inte bara i kronor utan även i procent, och fortsatt kunna mäta min sparkvot som förhållandet mellan sparande och nettolön. Men... Har vi inte missat en liten detalj? Jo, som du kanske minns så skjuter ju arbetsgivaren till 6% på det löneväxlade beloppet för att kompensera för den lägre skattesatsen. För att inte dessa pengar ska gå förlorade lägger vi därför till även dessa i en kolumn:
Summa summarum har vi nu, utan att vår disponibla inkomst efter skatt och sparande påverkats, lyckats höja sparkvoten från dryga 11% till närmare 15%. Detta sätt att räkna tar nämligen hänsyn till vad det disponibla beloppet efter skatt blir den dag det ska disponeras! Med detta hoppas jag att du insett styrkan i löneväxling, och att du också lärt dig räkna ut din sparkvot för det tillfälle du tillämpar löneväxling idag eller i framtiden.

2021-02-20

Löneväxling - en superkraft, del 2

Detta är en fortsättning på det inledande inlägget om löneväxling.

I det första inlägget hade jag ambitionen att visa på styrkan i löneväxling, dvs hur mycket större det disponibla beloppet blir givet att man löneväxlar mot pension. Slutsatsen av exemplet som baserades på en månadslön på 50000:-, där man löneväxlar 5000:-, var att det disponibla beloppet blev ca 1210:- högre per månad än om summan skulle tas ut som lön idag. Skulle du tacka nej till 1210:- mer i månaden idag efter skatt? I så fall kan du sluta läsa nu ;-)

Vad händer då om vi investerar sparandet?

Redan i förra inlägget hintade jag med illa dold sarkasm svårigheten att få ekonomin att gå ihop som pensionär om man inte har de nämnda marginalerna medan man fortfarande arbetar. För att göra livet lite enklare, både för vår fiktive löntagare att inte drabbas så av att privatekonomin inte går ihop och för mig som författare att motivera denne fiktive sparare att löneväxla, låter vi vederbörande avsätta den del av nettolönen som överstiger 30000:- till sitt långsiktiga sparande. Detta sparande består i första exemplet endast av nettolön, och i andra exemplet av en kombination av nettolön och pensionsavsättning mha löneväxling. Nu pratar vi inte om den form av jojo-sparande som många ägnar sig åt, där man över året sparar kanske 5-10% av sin inkomst som man senare spenderar på nästa semester eller bilköp, utan de pengar vi medelst idogt sparande en gång avsatt i sann sparkraft-anda, de står givetvis kvar såsom investerade medel tills den dag vi inte längre lönearbetar! Vi räknar också med att alla sparade pengar oavsett sparform placeras i en indexfond med 8,5% årlig avkastning. Vi tar ingen som helst hänsyn till eventuella skillnader i avgifter elletr skatter mellan traditionellt sparande och pensionssparande. Där har vi spelplanen!

Första exemplet, spara/investera del av nettolönen

I mitt första exempel avsätter vår löntagare de 4000:- som överstiger nettolönen om 34000:- varje månad till sitt sparande. Dessa medel summerar till 48000:-/år. Då ser det ut såhär.

Med uppskattningsvis 8,5% avkastning i valfri indexfond växer detta med sparkrafts mått mätt modesta sparande, med ränta-på-ränta och årliga insättningar, till drygt tre kvars miljon efter 10 år. Inte fy skam! Men hur ser det då ut om vi löneväxlar på sätt att vår löntagare fortsatt får behålla 30000:-/månad efter vederbörande avsatt resten till sparande, denna gång skatteoptimerat mha löneväxling?
Här kan vi tydligt se superkraften i löneväxlingen! Trots att löntagaren i exemplet har precis lika mycket pengar att röra sig med efter skatt och sparande, dvs 30000:-, så kan vederbörande mha löneväxling öka det disponibla beloppet totalt sett med hela 30% mha löneväxling, eller drygt 200000:-. Detta är gratis pengar! Denna skillnad hjälper vår käre löntagare från ett sparande på tre kvarts miljon nästan fram till miljonstrecket! Så pass betydande blir alltså skillnaden utan att man behöver försaka speciellt mycket längs vägen, där vi i första exemplet faktiskt bara nått en sparkvot på lite drygt 11%. Nackdelen kan för vissa, vilket konstaterades redan i första delen, vara att man inte kan nyttja pengarna förrän vid 55 års ålder. För andra kan detta tvärtemot vara en fördel att inte kunna komma åt pengarna förrän vid pensionstillfället, eller från 55 års ålder om man skulle få för sig att sluta arbeta tidigare, då risken att de försvinner till annat längs vägen är obefintlig.

Slutsatsen som jag dragit i min egen privatekonomi är att det är självmål att inte löneväxla. Då min nettolön knappt påverkas, och jag ändå maximerar mitt sparande i syfte att sluta arbeta långt tidigare än den nya normen 69 år, är exemplets skillnad på hela 30% helt enkelt för bra för att lämna på bordet! Med detta sagt, du som tjänar över 45000:- före skatt.. Gör ditt framtida jag en stor tjänst och undersök möjligheten för nuvarande jag att löneväxla. Framtida jag kommer att tacka dig!

I nästa del av denna serie klargör jag hur man kan beräkna sparkvoten i ett sådant upplägg. Jag har sett flera exempel på där man försökt få ordning på dessa siffror, men där jag menar att man räknar bort sig fullständigt. Det inlägget hittar du här!