Debet och kredit(-kort)

Låt mig börja med min grundinställning - jag vill inte betala för att vara kund hos i bank! Varför inte? undrar du kanske.. Jo, jag låter sätta in mina surt förvärvade slantar på ett konto utan ränta, och tacken för att de kan nyttja dessa pengar i sin verksamhet är att de debiterar mig diverse avgifter för att förse mig med de verktyg jag behöver för att kunna använda mina pengar. Min grundinställning är att banken ska betala mig för att vara kund på ett eller annat sätt. Detta kan ske genom att de betalar mig ränta, genom att de tillhandahåller tjänster utan kostnad för mig, eller genom att de på annat sätt ersätter mig för att jag nyttjar dem för mina ekonomiska göromål. Det var denna grundinställning som gjorde att jag började se om mitt hus och sade upp både debet- och kredit-kortet hos gammelbanken då de ville ha 25:-/månad för dessa. Hur detta gick till har jag skrivit ett längre inlägg om tidigare som du kan läsa här. Kontentan är att jag idag inte har något betalkort som är behäftat med några som helst avgifter, varken debet- eller kreditkort. De jag har istället ger mig någon form av besparing eller pengar i handen. Detta inlägg handlar om vilka kort jag använder, till vad och varför, och vilken effekt detta får på min ekonomi som helhet.

Vi börjar med en sammanställning av de kostnader jag tidigare hade för mina gammelbankskort. För att kunna göra det så får vi också göra ett antal antaganden som grund för kostnadsberäkningen. Först och främst antar vi att jag aldrig någonsin nyttjar kreditkortet som ett kreditkort, dvs skjuter på eller delar upp betalningen bortom nästa förfallodag. Att nyttja krediter medför ränta, och då ränta snabbt gräver hål i din sparkraft så nyttjas aldrig kreditmöjligheten. Vi antar också att jag reser utomlands en vecka om året, och att jag på denna resa spenderar 15000:- i annan valuta via kortet. I denna summa ligger både restaurangbesök och shopping. Då både debet- och kreditkortet hade samma kostnader kan jag sammanställa dem i en totalsumma. Alla summeringar avser årskostnader, och för att kunna enkelt skilja kostnader från intäkter när vi längre ner lägger till de kort jag använder idag så specificeras kostnader i rött med negativt förtecken (-) och intäkter/bonus i grönt med positivt (+) förtecken.

Totalt spenderade jag alltså drygt 500:- per år på avgifter, helt i onödan. På 10 år ger detta 5475:-, och sätter jag in dessa pengar i en indexfond med 8,5% årlig avkastning så växer de med med ränta-på-ränta till hela 8715:-. Är det mycket pengar? Kanske inte, men de är alldeles gratis, och tänker man precis så gällande varje avgift/utgift så blir det till slut mycket pengar. Tabellen nedan visar hur jag har räknat.

Vilka kort använder jag istället då?

Just nu har jag tre kort. Klarna, Norwegian och Revolut. De har lite olika fördelar, därför använder jag dem till olika ändamål, men de har det gemensamt att de är 100% avgiftsfria. Jag betalar alltså ingenting för att inneha eller nyttja korten. I fallet Norwegian får jag dessutom poäng på mina köp som jag använder till att köpa flygbiljetter/resor. Nedan ska jag kort berätta om de olika korten, hur jag nyttjar dem, och sammanställa hur det påverkar mig ekonomiskt att nyttja dessa istället för gammelbankens kort.

Klarnakortet

Klarnakortet använder jag för att ersätta gammelbankens debetkort. Detta kort är kopplat via autogiro till mitt lönekonto och fungerar alltså exakt likadant för mig som gammelbankens debetkort, men skillnaden att jag varken kan ta ut eller sätta in kontanter med det. I mitt fall spelar detta ingen som helst roll då jag inte använt kontanter på 10+ år och knappt vet hur de nya svenska pengarna ser ut. Jag använder Klarnakortet när jag vill belasta lönekontot direkt, dvs inte skjuta på betalningen, vilket kan handla om små köp i vardagen som lunch/fika.

Norwegian

Norwegian är ett kreditkort. Detta använder jag i huvudsak till nödvändiga utgifter såsom livsmedel och andra inköp till hushållet, men även för vissa utlägg jag gör på jobbet som jag då får utbetalt vid kommande lön. Anledningarna till att jag handlar livsmedel på ett kreditkort är flera. Dels är det en väl avgränsad del av min ekonomi som jag har god kontroll över, dels slipper jag en massa transaktioner på mitt lönekonto och får därmed bättre överblick med en enda transaktion per månad som i huvudsak avser livsmedel. Den stora fördelen med Norwegians kort är att jag får poäng på alla köp som jag senare kan växla in till flygbiljetter/resor hos Norwegian. Jag reser helst med Norwegian ändå då detta ger mig möjlighet att skräddarsy mina resor på ett bättre sätt än att åka charter, dessutom har de en av världens nyaste flygplansflottor. Självklart har jag också kopplat Parkster, Easypark, Brobizz, eventuella streamingtjänster och andra abonnemang till Norwegiankortet så jag får poäng även på dessa. När jag väl är utomlands lägger jag dock undan Norwegian-kortet då de tyvärr vill ha hela 1,75% i valutaavgift. En fördel som jag hittills inte nyttjat är möjligheten att ta ut kontanter helt kostnadsfritt. Som tidigare nämnts är mitt behov av kontanter obefintligt, därför har jag inte provat detta, men vad jag läst ska ett sådant uttag vara helt kostnadsfritt så länge man betalar för det på nästa månadsfaktura. De likställer alltså ett kontantuttag med ett köp, men självklart får man inga poäng på eventuella kontantuttag.

Revolut

Revolut använder jag i huvudsak utomlands då det i mitt tycke är oslagbart som resekort. Man kan självklart använda Revolut hemma också, men de stora fördelarna har man just utomlands. Revolutkortet har sitt eget konto och jag sätter alltså in min reskassa på Revolut-kortet och håller därmed dessa pengar åtskilda från mitt vanliga lönekonto. I Revoluts app kan man sedan växla pengar mellan olika valutor till intrabank-kurs, vilket är den kurs som bankerna använder mellan sig själva. Jag gjorde en jämförelse mellan Revolut och Forex vad det skulle kosta att växla mellan svenska kronor till Euro, och det var 70 öre dyrare per Euro hos Forex. Det blir faktiskt riktigt mycket pengar av det över tid. Då är det fantastiskt mycket bättre att sätta in svenska pengar på Revolut, växla till valfri valuta i appen efter behov, och skulle man ha Euro eller annan valuta över när man kommer hem igen så är det bara att växla tillbaka och skicka tillbaka pengarna till lönekontot om man vill. Inte heller har man några som helst problem med att man har fickan fyll av icke växlingsbara mynt när man kommit hem, såvida man inte tar ut kontanter i utlandet. Revolut växlar öre/cent lika gärna som större valörer.

Nedan har jag gjort en enkel sammanfattning av hur jag använder de olika korten.

Vad sparar jag totalt?

För att räkna ut detta så måste vi göra ytterligare ett antagande, och det är hur mycket jag nyttjar Norwegiankortet och därmed hur många poäng (kronor) de ger mig att handla flygbiljetter/resor för. I detta antagande räknar jag endast med de köp jag gör till mig själv, även om jag får poäng även för de utlägg jag gör på jobbet. Då jag är ensamstående förälder med barn på heltid så handlar jag mat och övriga nödvändigheter på kortet för drygt 3000:-/månad. Detta blir totalt ca 40000:-/år. För dessa köp får jag 0,5% i poäng, dvs 200:-/år. Detta kanske inte känns speciellt mycket, men det är åtminstone nästan lika mycket som gammelbanken ville ha betalt för sitt kort, och den viktiga principen att banken ska betala mig för att vara kund är därmed uppfylld. Köp som görs på Norwegian ger ända upp till 10% poäng på vissa biljettyper, och då jag köper resor för kanske 10000:- om året så kan jag, med rätt planering, få hela 1000:- i poäng/rabatt på flyg och resor. Allt som allt 1200:-/år som jag sparar. I detta fallet räknar jag inte med någon ränta-på-ränta-effekt då det handlar om lägre utgifter i form av poäng/rabatter som gör att jag kan resa lite oftare, men man skulle kunna tänka sig att lägga de pengar man sparar på börsen för ytterligare hävstång. Då Klarnakortet och Revolut varken har avgifter eller poängsystem och besparingen görs genom att använda dessa istället för gammelbanken skulle de båda bli +/-0. Därför är de korten inte med i tabellen nedan.

Detta är ett exempel på hur till synes små obetydliga kostnader blir stora belopp över tid. Genom några enkla men smarta val kan man radikalt ändra förutsättningarna och göra om det som tidigare var en ren utgift till en inkomst. Avslutningsvis vill jag ställa dig en fråga.. Om du idag hade kunnat få 20715:- i handen för något du gjorde för 10 år sedan, hade du då tackat Ja eller Nej till detta? Om Ja, vad väntar du på? Kontakta gammelbanken, säg upp ditt/dina dyra kort och behåll endast betaltjänsterna. Teckna sedan upp en alternativa kort som inte kostar dig något alls!

Länkar

Om du vill beställa ett eget Norwegiankort klicka här (annonslänk)
Om du vill beställa ett eget Revolutkort klicka här (annonslänk)