2021-02-22

Budget 2.0. Sluta gissa!

Budget i all ära, den får dig att tänka till kring dina inkomster och utgifter och ger dig en idé om vart pengarna ska gå. Men, ett stort MEN.. Stämmer detta verkligen i slutänden? Går pengarna verkligen dit du tänkt dig enligt din budget? För att dra paralleller till företagande så är en budget en "kvalificerad gissning" eller "faktabaserad uppskattning" av hur man tänkt sig allokera sina pengar, ett väl så viktigt verktyg för att styra medel dit de gör störst nytta. Verkligheten hittar vi dock inte i budgeten utan i bokslutet! För dig som är helt ny kring frågan och inte har någon budget alls rekommenderar jag att läsa mitt första inlägg om hur man gör en budget. Det inlägget hittar du här!

I privata sammanhang kallar vi i FIRE-communityn detta för "tracking", eller "track your expenses". Ett vettigt, vedertaget svenskt ord för detta skulle kunna vara "kassabok" men då jag ventilerat detta med mina nära inför författandet av detta inlägg kunde jag snabbt konstatera att om jag skulle titulerat detta alster "Kassabok" så hade ingen bemödat sig att läsa det. Maken till knaspertorrt ord... Därför föll valet på Budget 2.0 :-)

I boken "Your Money Or Your Life" som kom ut redan 1992, och senare i omarbetad/moderniserad utgåva 2018, lanseras ett antal numera klassiska idéer varav "track your expenses" eller "bokför dina utgifter" är en av de viktigaste. Moderna bankappar har ofta denna funktion inbyggd och där kallas den "Utgiftskollen" eller "Utgifter" rätt och slätt. Hur bra dessa funktioner än är så slår de inte de pedagogiska vinsterna med att notera och kategorisera utgifterna på egen hand! En annan slutsats jag dragit, efter att ha jobbat med tracking ett drygt halvår, är att hur mycket man än skruvar med sin uppskattade budget så kommer den aldrig att stämma på kronan. Man brukar få ordning på sådant som hyra, månadsavgift, lånekostnader, försäkringar etc, medan man missar grovt på livsmedel, abonnemang och liknande, så när man satt av sitt sparande, betalat alla räkningar etc, så känns det som att något saknas. En summa pengar, närmare bestämt! För min egen del var det väldigt nyttigt att göra denna övning parallellt med budgeten, och nedan ska jag visa varför.

Om vi börjar med budgeten så som den är tänkt, så har vi något att utgå från! Jag har utgått från min egen budget och anpassat den lite för exemplets skull. Vissa siffror är faktiska, andra är gripna ur luften och rent av påhittade, men hur som helst är den ganska rimlig och väl fungerande som exempel:
Detta ser ju inte så pjåkigt ut! När allt är betalt så finns drygt 3000:- kvar av lönen, eller dryga 10%. Men, det är nu det börjar bli intressant. Hur ser det ut i verkligheten då? För att få redan på detta så bestämmer vi oss att skriva upp varenda utgift, varje utelunch, köpekaffe, fika på stan.. Allt! Detta summerar vi sedan enligt nedan.
Den uppmärksamme ser snabbt att verkligheten blev något annat än planerat! Till exempelpersonens försvar kan nämnas att vederbörande inte tummat på sin höga sparkvot och fortfarande har en budget i balans, men något överskott att tala om blev det då rakt inte. Den stora frågan är, inte 10000-kronorsfrågan utan "tretusentvåhundraåtti-kronorsfrågan" (summan som felar), vad gick snett?

För att besvara denna fråga får vi helt enkelt återvända till vår budget, summera utfallet inom varje kategori och hitta skillnaderna. Syftet med detta i steg 1 är att skapa medvetenhet, och i steg 2 att antingen justera budgeten eller verkligheten (vanorna). För att detta ska bli tydligt så färgkodar jag de olika kategorierna i både budgeten och "trackingen", och summerar sedan de olika i en egen kolumn vi kallar "Utfall". Nu är vi farligt nära det däringa företagandet igen... Då ser det nämligen ut såhär:
Genom att räkna ut skillnaden mellan vad som faktiskt spenderats i kategorin och ställa detta i relation till budgeten så kan vi tydligt se var det avviker, och därefter vidta lämpliga åtgärder utifrån det. Skriftlig plan nästa:
Planerade åtgärder framgår i kalkylen ovan. Då boende och transportbudget inte riktigt gick ihop bestämde vi oss att höja dem en smula, samtidigt kunde det konstateras att äta ute är ohemult dyrt och därför beslutades det att vi ska ta med matlådor till jobbet och samtidigt "äta ur" frysen. En annan post vi inte kan vara nöjda med är shopping, speciellt som vi inte har den minsta aning om vad det är som shoppats. Därför infördes totalt köpstopp! En månad senare upprepar vi samma sak, noterar samtliga utgifter, jämför utfallet med budget och då ser det plötsligt ut såhär:

Här kan konstateras att åtgärderna gett god effekt! Från dryga 100-lappen över månaden innan till drygt 4300:- nästföljande månad, det är smått brutala 3783% mer :-D Med procent kan man göra mycket kul ;-) Slutsatsen jag drar av att kritiskt granska de poster vi valt att justera är att det var faktiskt ingen större utmaning. Det känns inte som att jag saknar någonting trots att jag skurit rejält i vissa delar, och när jag sedan granskar min ökade sparkraft och summerar sparkvoten till en bit över 50% inklusive löneväxling känns det definitivt värt "uppoffringen".

Med detta sagt, budgetarbete är väl så viktigt, men man ska inte lura sig att tro att den ger hela sanningen. Den fulla bilden av var pengarna verkligen blir av ges av att man bokför sina kostnader, jämför de verkliga kostnaderna med de budgeterade, och justerar vid behov!

2 kommentarer:

  1. Det viktigaste man kan göra för sin privatekonomi är att skaffa sig koll, för ingen vill väl sitta som en fågelholk i Lyxfällan.

    Ställ upp ett kalkylblad eller liknande med ett antal kategorier, sortera in sina utgifter i dessa kategorier. Finfördela ytterligare om så behövs (Övrigt). Gör samma sak med inkomsterna. Inkomster >= utgifter annars plocka bort utgifter eller öka inkomster.

    Ungefär så. De flesta bara betalar och köper på känsla utan att veta om de har råd eller inte. Vill man sen öka sparandet blir det till att dra ner på utgifter någonstans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "De flesta" vill inte spara, är min slutsats utan är ypperligt nöjda med att spendera sina pengar. Den dag de går i pension vid 67 med 58% av inkomsten är det så dags att komma på andra tankar.

      Radera