Fondrobotar, varför det?

På senare år har det dykt upp ett antal sk "fondrobotar" som utifrån ett antal givna kriterier automatiskt investerar dina sparpengar i en uppsättning fonder. Dessa kriterier ges vanligen av din sparhorisont, din vilja att ta risk och din förväntade avkastning (de båda sistnämnda är egentligen samma sak enligt mig). Men, varför skulle man använda en fondrobot?

Jag kan se ett antal scenarier där en fondrobot är att föredra framför att på egen hand investera i enskilda fonder. Det är enkelt och bekvämt, det skapar god riskspridning och diversifiering helt automatiskt, och framför allt - det är automatiserat! Med en fondrobot (eller flera) i kombination med ett månadssparande så uppnår man ett helautomatiskt sparande som faktiskt blir av! Detta har jag berört i ett tidigare inlägg "Om sparande" där jag kort besvarande frågan "Vilket sparande är bäst?" med "Det som blir av!". Det förra inlägget fokuserade dock inte alls på vad man ska spara i, snarare hur man ser till att sparandet blir av.

Jag förstår att många blir vilsna nästan direkt när de, efter de sett till att överföra pengar till någon form av sparkonto eller ISK, inser att alternativen för vad man sedan kan placera dessa pengar i är nästan oändliga. Det är bland annat här fondrobotarna har sin givna plats! Det bästa sparandet är det som blir av, som tidigare konstaterats, och med några enkla handgrepp är du snabbt igång med ett sparande som inte kräver några speciella förkunskaper om varken aktier eller fonder, eller några andra aspekter av hur börsen fungerar. När du sedan blir varm i kläderna och tycker att du vill bredda ditt sparande till enskilda aktier, gör då det! Det ena utesluter inte det andra. Faktum är att jag själv valt att låta ett par fondrobotar ta hand om en del av mitt månadssparande, helt enkelt därför att jag har en jämförelsevis hög sparkvot och velat automatisera en del av månadssparandet. Varför? Dels tycker jag att det är bra att ha något konkret att jämföra mina egna placeringar med, se att jag över tid slår den avkastning jag kan få från fondrobotar och indexinvesteringar, och dels är det just väldigt bekvämt att låta viss del av sparandet sköta sig själv. Det är trots allt en del jobb med att hålla sig uppdaterad kring börsen, och även om jag har börsen som hobby kan det bli den dyraste hobby i världshistorien om något går rejält snett. Nog om detta!

Vilka alternativ finns då?

Jag kommer nedan att presentera de tre alternativ jag själv använder. För de allra flesta räcker det bra med en eller ett par av dessa, och vilken man väljer är mycket en fråga om tycke och smak. Att jag sparar på flera ställen är dels för att testa dem så jag kan blogga om dem ;-) men även jag kommer nog på lite sikt att välja att skala ner till endast en eller två av dessa tjänster, förenkla livet lite :-)

Lysa - en av pionjärerna! Fondroboten Lysa är nog den tjänst som funnits längst och gjort fondrobotar kända för allmänheten. Att bli kund hos Lysa är enkelt och smidigt. Genom att gå igenom tre enkla steg är man igång! Först och främst fyller man i några frågor kring sin privatekonomi, vilken tidigare erfarenhet av fondsparande man har, inkomster och utgifter. Därefter får man besvara några frågor om hur man ser på risk och avkastning och vilken sparhorisont man har. Slutligen får man välja mellan två placeringsinriktningar, Bred och Hållbar. Detta tycker jag är lite extra positivt, att företag som Lysa hjälper mig att ta ett aktivt ansvar och undvika investeringar inom spel, vapen, droger och fossila bränslen och annat som inte är bra för varken människor och djur eller för planeten vi bor på. När man fyllt i detta får man ett investeringsförslag som kan se ut som nedan.

Lysa förklarar också på ett bra sätt bakgrunden till förslaget, se högra bilden, men är man inte nöjd kan man enkelt ändra fördelningen. Efter detta följer lite frågor kring kundkännedom etc, och avslutningsvis öppnar man sitt konto och har då också möjlighet att starta ett månadssparande. Sammanfattningsvis tycker jag Lysa är alldeles lysande, med ett bra gränssnitt och pedagogiskt upplägg som är tillräckligt enkelt för att fungera för alla. Klicka här för att bli kund hos Lysa (annonslänk) så får både du och jag 20% rabatt på Lysas (redan väldigt låga) avgifter i hela tre månader.


Opti är en annan spelare som funnits ungefär lika länge på marknaden som Lysa, men de har valt att endast erbjuda sina tjänster via app. De har en hemsida på vilken man kan ta del av en massa information om dem och deras erbjudande, men man kan endast starta upp sitt konto och sparande via appen. Detta i sig är dock inget problem då appen är ytterst väl fungerande. Upplägget är annars ungefär detsamma som hos Lysa med samma grundprinciper. Opti valde dock att även rekommendera mig viss del råvaror (exempelvis guld) i portföljen då de menar att råvaror är en bra "krockkudde" vid inflation. I mitt fall fick jag ett investeringsförslag som ser ut såhär.

Även Opti har ett pedagogiskt upplägg i samband med att man blir kund hos dem och de förklarar på ett bra vis de olika delarna av portföljen. Då jag valt att bli kund både hos Lysa och Opti med samma sparbelopp per månad kommer jag på sikt att återvända till dem båda och redovisa skillnaden i avkastning.

Android-användare: Klicka här för att bli kund hos Opti (annonslänk)
Apple-användare (iOS): Klicka här för att bli kund hos Opti (annonslänk)


Sist men inte minst har vi självklart Avanza. Detta alternativ är förmodligen det bästa för dig som både vill ha möjligheten att investera i aktier och fonder direkt, men även ha möjligheten att nyttja en fondrobot för en del av ditt sparande. I Avanzas fall kallar de sin fondrobot för Auto, och utifrån ett antal kriterier väljer du en av sex olika fondportföljer som sedan sköter sig alldeles själv.

Avanzas Auto-upplägg hittar du under menyn "Spara & Investera" när du loggat in på sajten, men om du ska månadsspara i Auto så ska du välja detta via "Månadssparande" i samma meny då du där kan välja startbelopp, månadsbelopp, konto samt datum för överföring. Är du inte redan kund hos dem så klicka här för att bli kund hos Avanza Bank (annonslänk). När du valt vilken Auto-portfölj du vill ha och fyllt i ditt start- och månadsbelopp så kan du simulera avkastningen på 1-20 års sikt. Jag har nedan valt att se hur stor avkastning ett månadssparande på 1000:- i Auto 6 ger på 5 år opch det ser inte alls pjåkigt ut.

Med detta hoppas jag du fått några bra idéer kring vad du kan investera i och var, antingen som ditt huvudsakliga sparande eller som komplement. Själv använder jag som sagt alla tre och sparar en slant i varje på månadsbasis, som ett komplement till de investeringar jag gör direkt i aktier och fonder. Lycka till med dina investeringar!

Golden Standard i praktisk tillämpning, del 1

I ett tidigare inlägg om min Golden Standard har jag förklarat vad en Golden Standard är för någonting och själva syftet med att ha en sådan - för att ha något att jämföra med. I dagens inlägg ska jag visa hur jag tillämpar min Golden Standard praktiskt. Dels ska jag utvärdera en portfölj som jag fått skickad till mig av en av mina "aktiekompisar", dels ska jag visa hur min Golden Standard hjälper mig att snabbt ta ställning till ett aktietips för att se om detta alls är någonting för mig.

Nu till portföljen! Jag börjar med att skapa en bevakningslista på Avanza och lägger därefter in alla kompisens innehav i denna lista. Detta blir som en fiktiv aktieportfölj som jag sedan kan "köpa" och "sälja" aktier i, och simulera hur utvecklingen skulle kunnat se ut om jag hade haft denna portfölj de senaste 1-3-5 åren.

Vid en första anblick på sista raden ser det inte helt katastrofalt ut. En likaviktad portfölj med dessa innehav hade de senaste 5 åren avkastat drygt 200% (3 gånger pengarna) och lite mer modesta 50% på 3 år.

Jag ska villigt erkänna att denna portfölj innehåller en del innehav som jag inte känner till sedan tidigare, men då flera av innehaven klingar "coronakris" tror jag de köpts i förhoppning att de ska lyfta om de kommer fram med ett vaccin. Problemet med den typen av köp är att de vanligen görs "after the fact", dvs när marknaden redan känner till vad som håller på att hända och därmed redan prisat in eventuella uppgångar i aktien. Detta är dock bara en spontan iakttagelse. Det är lätt att falla för att en just nu väldigt aktuell händelse driver upp förväntningarna, därmed priserna, till en nivå som kan vara svår att försvara långsiktigt.

Hur som helst, nu när jag har en lista med nämnda innehav så kan jag börja jobba med den. Jag vill då förtydliga att det kan finnas massor av hänsyn att ta till varför man valt att köpa en viss aktie, exempelvis att man vet någonting om bolaget som jag inte vet, att man tror det kommer att hända ditt eller datt i framtiden, att man har en bra känsla för bolaget, men.. Det är här jag kastar in mitt första stora MEN, allt sådant är ofta ren spekulation! I avsaknad av en fungerande spåkula eller tidsmaskin väljer jag att titta på historik, och för att sätta denna historik i någon form av begripligt perspektiv så använder jag... Just det, min Golden Standard! Låt oss därför lägga in Investor A, min Golden Standard, i listan och se hur den står sig.

En snabb slutsats man kan dra är att Investor A hade lyft denna portfölj från negativ till positiv avkastning i det korta perspektivet. Coronakris till trots har Investor A ökat närmare 10% det senaste året. På 3-5 års sikt sänker dock Investor snitten så det får vi gräva lite i. Därför börjar jag med att sortera listan på 5 års historik i fallande ordning.

Ett av bolagen sticker ut rejält och det är Advanced Micro Devices (AMD) som haft en smått osannolik tillväxt på drygt 2000% de senaste 5 åren. Detta gör att statistiken avseende genomsnittet blir missvisande. Medianvärdet (värdet i mitten) utgörs i detta exempel av Castellum som har en mer rimlig normaltillväxt, om man kan tala om sådan, på 50%. Då jag tror på AMD som bolag kan jag inte på något sätt rekommendera att man säljer av detta innehav, men för att listan ska hjälpa mig hitta det jag faktiskt skulle vilja ändra på så väljer jag att tillfälligt plocka bort just AMD ur listan.

Med denna enkla operation tycker åtminstone jag att avkastningen på portföljen som helhet förefaller mer "rimlig" men framför allt att listan nu går att använda på vettigt vis. Investor A placerar sig nu ganska nära genomsnittet för portföljen som helhet, givetvis undantaget de innehav som inte har 5 års historik, och medianvärdet skulle ligga någonstans mellan Boeing och Castellum kring 42% på 5 år. Här kan tilläggas att jag personligen undviker innehav som saknar åtminstone 3 års historik då jag tycker det gör mig "blind", men vi låter dem ligga kvar en stund till. Det viktigaste är att hitta "surdegarna". Jag brukar som regel resonera så att om ett innehav inte slår Investor åtminstone 2/3 perioder 1-3-5 år, då ser jag ingen större vits med att äga detta innehav. Resonemanget bakom detta är att då min Golden Standard Investor har över 100 års historik, består av ett 30-tal olika innehav i olika branscher, och förvaltas av en av Sveriges rikaste familjer, då vill det till att alternativet faktiskt slår Investor för att vara aktuellt att äga alls då jag annars kan lägga pengarna på just Investor. Med detta sagt ska vi resonera kring några av de innehav som jag menar bör avyttras rimligt snabbt, utan att gå in i mycket större detalj än historiken. Eller... Äsch, jag kan inte låta bli att raljera lite så, detta är mina spontana synpunkter med tillhörande åtgärder för denna specifika portfölj, och självklart börjar vi nerifrån och arbetar oss uppåt i listan.

Låt oss börja med Eurocine Vaccines, ett bolag i vaccinbranschen som, trots rådande pandemi med stora förhoppningar på allt som rör sig kring detta, inte lyckats visa positiv kursutveckling någon period. Att bolaget dessutom noterats på Spotlight, en alternativ handelsplats för mindre bolag med ganska mycket högre courtage än på börsen i övrigt, gör att jag drar öronen åt mig. I direkt jämförelse med min Golden Standard Investor ser det riktigt bedrövligt ut. Åtgärd: sälj!

Tvåa på listan är Gannet Co Inc, ett amerikanskt mediebolag som äger ett antal vecko- och dagstidningar. Historiken allena talar sitt tydliga språk, men för att addera till denna så är världen sedan länge digital. Den senaste månadens historik är förbluffande hög, men trots detta har man inte lyckats visa på positiv kursutveckling de mer relevanta perioderna 1-3-5 år. Visst kan man argumentera för att tidningarna kan digitalisera, men det finns fortfarande mycket fysiskt i deras värld att hantera i en sådan omställning med allt från personal till lokaler, och det är inte heller säkert att man lyckas. Dags- och veckotidningar är liksom inte hett någonstans, därav blir åtgärden sälj!

Trea nedifrån är Astrotech Corp som jag inte hört talas om tidigare. De pysslar tydligen med att utveckla och kommersialisera tekniska innovationer som springer ur diverse lärosäten och forskningsprojekt. Kul tanke, men osar förhoppningar lång väg vilket också historiken bekräftar. Inte en enda positiv period 1-3-5 år. Då jag tycker det verkar vara ett intressant bolag lägger jag det dock för framtida bevakning, men just nu blir det sälj!

Fyra på listan är Gilead Sciences Inc som vi läser om i tidningen dagligen. Deras medicin Remdesivir lär eventuellt, kanske, möjligen vara effektiv för att behandla patienter med covid-19, men trots detta lyckas man inte få en utveckling i aktien som överträffar Investor en enda period. -Men, vänta nu här, de verkar ju inte alls i samma bransch, kanske någon vän av ordning invänder nu. Nej, det är rätt och riktigt, men trots att man verkar i en bransch som borde gynnas på alla upptänkliga vis jämfört med industri (Investors paradgren) så lyckas man fortfarande inte prestera bättre. Jag säger sälj!

Femma är Ericsson B. De ingår som del i Investors innehav, presterar endast bättre än Investor på 3 år, så då tycker jag man kan nöja sig med att äga dem indirekt och lägga pengarna på Investor istället. Lägger vi till bolagsrisken som gång efter annan tydliggörs i finanspressen kring just Ericsson, nu senast att man fick skriva av en miljard (and change) för nån utrustning som inte gick att sälja, då säger jag sälj!

Här tar vi en paus för att se hur listan ser ut nu, efter de uppenbara surdegarna inte bara förpassats från listan utan förhoppningsvis även från portföljen.

Med dessa rimligt enkla åtgärder (5st innehav avyttrade) har vi lyckats fördubbla den historiska utvecklingen på portföljen! Jämför sista raden (historiken) mellan bilden ovan och den föregående. -Men, och här kommer ytterligare en vän av ordning in och opponerar sig.. -Historisk avkastning är faktiskt ingen garanti för framtida avkastning! -Sant, men jag är vän av historik, av kända fakta och inte gissningslekar. Jag tror att ett bolag som gått bra under överskådlig tid har ett momentum i det de gör som gör att de fortsätter gå bra. Jag tror också att ett bolag som går lite knackigt har svårare för att vända på detta, och det handlar inte bara om siffror utan om hela stämningen på företaget, framtidstron hos de anställda, anställningstryggheten, arbetsglädjen... Man kan visst hävda att exempelvis 5G kommer att vända Ericsson till en sagolik vinstmaskin, men jag som varit med ett tag vill då hävda att det har man tidigare sagt om 4G, 3G, 2G, GSM och NMT. Ingenstans kan jag se annat än att Ericsson, om vi stannar i det exemplet, har lyckats med annat än att drabbas av den ena härdsmältan efter den andra. Jag låter gärna Investor ta den risken, och så länge Wallenbergarna tycker att det är värt att äga Ericsson, då åker jag gärna med indirekt men undviker direktägandet.

Med detta har vi sållat bort samtliga innehav med 5 års historik som visat på negativ kursutveckling så nu ger jag mig på att skära lite mer brutalt bland de som är kvar, de som inte ens kan uppvisa 5 års historik. Först och främst Serneke. Inte nog med att de verkar i byggbranschen (som börjar på B, remember), de har en enda positiv period av de relevanta som är kvar. Åtgärd: sälj! Jag väljer också att skära bort Boeing då jag tror deras 737 Max-problem kommer att bestå långt in i framtiden och inte direkt blir bättre av att vi inte flyger. Uber har mer emot sig än historiken, däribland Tesla vars bilar kommer att utgöra världens största autonoma taxiflotta i en framtid. Sälj! Asarina Pharma har en kombination av historik och stämpeln "förhoppningsbolag" mot sig varför även det får lämna listan, och slutligen har vi ADS Crude Carriers som transporterar gas och kemikalier på världshaven, där har vi en kombination av historik och karma som talar emot dem. Personligen skyr jag allt vad olja och gas heter, utöver gambling och alla varianter av spel om pengar. Med detta har vi gjort en första grov städning i portföljen och kan så se vad vi har kvar, men först får vi lägga tillbaka AMD som vi tidigare tog bort för att deras siffror störde statistiken, och samtidigt passar jag på att köpa in Investor i portföljen märkligt nog som inte fanns där tidigare ;-)

Hade jag fått uppdraget att förvalta denna portfölj hade detta varit mina första åtgärder, och kvar hade jag haft en mer fokuserad portfölj med ca hälften så många innehav. Kvar i portföljen har vi fortfarande ett par innehav som jag förmodligen inte hade behållit, däribland Berkshire Hathaway som jag personligen menar har mist sin glans för länge sedan. Det finns liksom inte mycket kvar för ett sådant bolag att köpa och växa med då de redan är världens största investmentbolag, trots att Warren Buffet fortfarande sitter vid rodret. Även om de skulle köpa upp 100% av Tesla och applicera hela förtjänsten av Teslas fortsatta resa från nuvarande $1000/share till $5500/share (fråga Catherine Wood) så skulle detta endast ge en marginell påverkan på Berkshire Hathaway som helhet. Inget ont om Berkshire Hathaway annars, de är en ytterst trygg investering, men för mig som vill ha lite tillväxt så.. Nej tack, jag avstår! Ett annat innehav jag är lite tveksam till idag är Castellum, men detta väger snarare mot behåll då de är ett av Sveriges få sk utdelningsaristokrater, som behållit eller höjd utdelningen över 20 år på raken. Den historiken gör jag gärna ett undantag för. Sorterar vi nu listan på 5 års historik, fallande så hamnar Investor A (nästan) i botten, som sig bör. Min Golden Standard Investors hela syfte är att säkerställa att jag inte köper eller äger bolag som inte slår Investor historiskt, och den uppgiften är härmed uppfylld!

Med detta gör vi en enkel jämförelse mellan historisk avkastning före respektive efter mina åtgärder! Ursprungsbilderna återfinns som första respektive sista bild här ovanför för den som vill rannsaka siffrorna.

Jag kan inte nog understryka att historisk avkastning inte är en garanti för framtida vinster, men fortfarande menar jag att historiken är det bästa vi har att gå på i avsaknad av en fungerande kristallkula. Jag är personligen helt enkelt inte intresserad av att äga någonting som år efter år inte slår Investor då jag i så fall lika gärna kan äga Investor, och också gör. Detta är min strategi kring Golden Standard, demonstrerad i praktisk tillämpning, och i kommande inlägg kommer jag bygga vidare på denna strategi för att visa hur jag värderar om ett aktietips alls är intressant för mig att äga. För ändamålet behåller jag den nu framtagna listan "Aktiekompisens innehav". När denna del 2 av detta tema avhandlats kommer jag så smått börja presentera min egen portfölj, och på sikt skriva om vad jag köper, vad jag säljer och varför.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till min aktiekompis ES vars portfölj inspirerade mig att skriva detta inlägg. Tack!

Världen efter Corona?

Jag kan inte låta bli att fundera på vilken skillnad det är att drabbas av en pandemi nu anno 2020 mot hur det var för 100 år sedan, och vilka konsekvenser detta får långsiktigt även när vi lämnat den bakom oss. Västvärlden i allmänhet och Sverige i synnerhet förefaller bättre förberedda på att kunna fungera ändå, och det är nästan som att detta är något vi förberett oss på långt i förväg.

Vi i västvärlden har under lång tid gått från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. Mycket av den industriproduktion vi hade så sent som på 80-talet i form av varvsindustri och motsvarande har sedan länge flyttat till låglöneländer. Bredbandsutbyggnaden har pågått konstant i 20+ år. Med 4G får man en anständig uppkoppling även långt ut på landet där täckningen tidigare varit skakig, och snart har vi 5G på plats vilket ger ytterligare möjligheter. Det finns åtskilliga digitala mötestjänster på plats, exempelvis Zoom, Microsoft Teams, Google Meet, Facebook Rooms, Jitsi.. Vi kan både hålla möten och arbeta i team från olika platser och ändå se varandra, något som inte kräver mer än den utrustning vi redan har i våra smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer. E-handeln är sedan länge väl utbyggd och fungerande, även för livsmedel som så sent som för bara några få år sedan var alldeles nytt. Exemplen är alltså många, men kontentan är att de av oss som inte har ett arbete som kräver att vi utför någonting på plats klarar oss väldigt bra på distans.

Om vi då blickar framåt, bortom den nu ständigt närvarande pandemin, hur kommer då våra konsumtionsmönster ha påverkats när saker och ting återgår till det "normala"? Vad är då det nya "normala"? Jag tror att vi kommer att se allt fler arbeta hemifrån i större utsträckning, inte för att vi nödvändigtvis måste utan för att vi både kan och vill. Detta har vi kunnat rent tekniskt länge men utmaningen har snarare varit "internpolitisk" på många arbetsplatser snarare än teknisk. Man har inte riktigt "jobbat" om man inte varit på plats. Utmaningen framåt ligger snarare i att mäta prestation och resultat snarare än tid, då det som måste vara viktigt är att företagens uppsatta mål uppfylls snarare än att man ska sitta av viss tid på arbetsplatsen.

Innan pandemin satte igång har de allra flesta fortsatt handla mat som de brukar, dvs på plats i matbutiken. Nu när vi uppmanats att dra ner på sociala kontakter, att hålla avstånd, så har säkert många handlat mat på nätet för första gången. Jag inbillar mig att många av dessa har upptäckt att detta är både trevligt och praktiskt, och därför kommer att fortsätta. Själv har jag provat på både matkassar och vanlig veckohandling sedan länge innan pandemin och bortsett att det nu i coronatider varit längre leveranstider än normalt tycker jag det fungerat riktigt bra. Detta kräver bara någon dags extra framförhållning.

En sak som jag inte tycker fungerar riktigt lika bra är Willys logistiklösning. Den som kom på denna lösning kan inte ha tänkt färdigt.. När jag nyligen var på Willys och handlade, i butiken alltså, så gick det en tjej och packade matkassar från de vanliga butikshyllorna när butiken var öppen för kunder. Vad är då fel med det? Jo, man har förmodligen ett stort centrallager någonstans från vilket man plockat diverse varor och levererat dessa till butiken. Väl i butiken har någon person arbetsuppgiften att fylla på varor på de olika hyllorna allt eftersom de tar slut. Därefter kommer alltså en kollega och plockar ner varorna igen, i en beställd matkasse. Hur tänkte man där? Tilläggas kan att personen som packar matkassar bidrar till trängsel i butiken, nu när vi ska tillämpa social distansering. Hur ska Willys kunna konkurrera med en sådan lösning på sikt? Vad är det jag missar?

I det lite större perspektivet så tror jag att även om e-handeln redan slagit ut väldigt många fysiska butiker under lång tid så kommer den aktuella pandemin att snabba på omställningen mot e-handel ytterligare. Just nu handlar vi massor på nätet för att vi måste, för att vi vill undvika fysiska butiker och kontakter, men detta blir snabbt en vana och en del av vår nyvunna bekvämlighet. Jag har hört någon säga att pandemin snabbar på omställningen till e-handel med så mycket som 5 år, bara på några få månader. Det skulle säkert kunna stämma.

Då detta är en ekonomiblogg så kan jag inte låta bli att dra paralleller från inlägget till min aktieportfölj. Detta uppmanar jag alla att göra, att fundera över på vilket sätt coronapandemin påverkar de enskilda innehaven på både lång och kort sikt. Personligen är jag sedan tidigare ganska tung i techbolag, exempelvis Microsoft, Amazon och Shopify, och det är min bestämda uppfattning att dessa gynnas på både kort och lång sikt. I det korta perspektivet ökar nyttjandet av företagens tjänster rejält, och vad jag tror så kommer detta bestå. Traditionella handelsföretag såsom Hennes & Mauritz hade jag varit försiktigare med, även om jag tror de kommer att lyckas med sin omställning till e-handel på sikt. Att stänga ner en massa fysiska butiker är något jag tror både tar tid och kostar mycket pengar, därför har jag svårt att se att den typen av företag som trots allt har sin huvudsakliga försäljning i fysiska butiker kommer att blomstra i det korta perspektivet. Andra företag som indirekt torde påverkas negativt torde vara företag som Pricer som tillverkar elektroniska hyllkantsetiketter, och företag som tillverkar butiksinredningar. I gränslandet finner vi företag som Nilörngruppen som tillverkar allsköns olika etiketter och förpackningar till kläder, både varumärkesetiketter och de mer eller mindre snygga etiketter som är insydda på insidan under kragen. Dessa ger vanligtvis ett exklusivt intryck när du ser plaggen i butik, men krävs samma höga kvalitet och exklusiva design om kläderna köps på nätet? Det tål att funderas på, själv har jag inga sådana företag i min portfölj.

Har du själv förändrat ditt eget konsumtionsmönster under pandemin? Tror du detta är tillfälligt eller kommer du fortsätta med ditt nya köpbeteende även efter pandemin är över? Kommentera gärna!

Gör en budget

Om du inte redan har en budget så är det hög tid att göra en sådan. Den behöver inte vara speciellt komplicerad men den behöver åtminstone existera! De två huvuddelarna i en budget är inkomster och utgifter. Det är förhållandet mellan dessa båda som avgör om du har en budget i balans, dvs om du har överskott eller underskott, och det är också genom att tydligt se sina utgifter svart på vitt som man kan göra något åt dem och därigenom öka sin sparkraft. I detta inlägg kommer jag bygga vidare på de sparprinciper jag skrev om i inlägget Kom igång med ditt sparande men gå lite mer grundligt till väga för att bygga en budget från grunden. Avslutningsvis kommer jag som inspiration att presentera min egen månadsbudget av idag och berätta vad jag redan gjort för att öka min egen sparkraft och vad jag planerar göra framåt. För att alla ska kunna bygga sin egen budget utifrån mitt exempel rekommenderar jag att man använder Googles Kalkylark som är helt gratis att använda, om man inte har tillgång till Microsofts Excel eller annat kalkylprogram.

Det första jag lägger in är en rad med rubriken Inkomst som specificerar inkomst efter skatt, dvs den summa pengar jag faktiskt får insatt på kontot varje månad, specificerar Lön i egen kolumn och lägger slutligen summan i tredje kolumnen. Denna inkomst kan såklart variera över tid, men vi antar att den är ungefär lika stor varje månad. För tydlighetens skull väljer jag också att färgkoda mitt kalkylark och väljer färgen grönt till inkomst. Har man flera inkomstkällor kan man givetvis lägga en rad för varje sådan och summera dem men jag väljer att hålla detta enkelt i början. Summa inkomst hämtar jag från tidigare exempel vilket får antas vara en vanlig lönenivå.

Därefter lägger jag in en rubrik Utgifter där min första "utgift" är mitt månadssparande. Denna post är så viktig att den ska komma först och för att den aldrig ska prioriteras ner så väljer jag att se mig själv som en fordringsägare som vilken som helst. Jag väljer också att färgkoda denna blått och hämtar också här summa sparande från tidigare exempel.

Efter sparandet lägger jag in övriga utgifter efter utgiftsslag. De som är lite svårare att göra något ligger först och får färgen orange där boendekostnaden får utgöra det enda exemplet inledningsvis. Just boendekostnader i form av hyra, månadsavgift, räntekostnad etc är svåra att påverka för de allra flesta, även om det mesta går, så det får bli en separat diskussion längre fram. Efter boendekostnaden lägger vi in transport, räkningar, livsmedel och övrigt i rött för att få en grund som liknar den jag skrev om i Kom igång med ditt sparande. Som synes går denna budget precis ihop då utgifterna matchar inkomsterna. Om det finns ett överskott efter det obligatoriska sparandet är draget så väljer man såklart själv om man vill konsumera detta överskott eller öka sitt sparande. Längre ner ska jag visa hur jag själv gör.

Med detta har vi en bra grund att stå på vad gäller fortsatt budgetarbete. Syftet med att ha en budget är som sagt att tydligt se vilka inkomster och utgifter jag har varje månad för att sedan försöka påverka så många utgifter som möjligt nedåt, utom sparandet såklart som bör vara så högt som möjligt utan att det påverkar vardagen. Som regel finns det alltid något att göra där de mest uppenbara exemplena kan vara att säga upp diverse streamingtjänster och nöja sig med en enda, eller byta till ett billigare mobilabonnemang som jag nämnde i mitt tidigare inlägg om att konsumera sig lycklig.

Med denna grund kan vi enkelt utveckla de olika posterna, exempelvis dela upp boendekostnaden i månadsavgift och räntekostnad om man bor i bostadsrätt, och dela upp sparandet i olika kategorier - framtidssparande, amorteringar, målsparande etc. För att göra det extra tydligt hur jag menar visar jag en bild på min egen månadsbudget. Denna är ganska detaljerad, tydligt färgkodad, och jag har alltid 3-4 månaders framförhållning då vissa utgifter kommer års- eller kvartalsvis. För dessa har jag lagt in en formel i mitt ark så att budgetarket automatiskt presenterar dessa i aktuella månader och i samband med att jag avslutar en månad så kopierar jag den sista så jag alltid har 3-4 månadsark framåt. På så sätt kan jag planera större inköp till månader där jag har lite större överskott och lägga in dessa kostnader så snart jag känner till omfattningen. För att inte exponera min ekonomi i detalj har jag valt att maskera valda delar av budgeten.

Nu kan vi snabbt se att mitt överskott efter alla fasta och rörliga utgifter är ganska stort just denna exempelmånad. Här skulle jag alltså enkelt kunna avsätta ytterligare några 1000-lappar till sparandet. Men innan vi fördjupar oss i detta så vill jag påpeka ett par detaljer. Till skillnad från min första exempelkalkyl ovan så saknas det ett par poster i min riktiga budget, Transport och Övrigt. Att Transport saknas beror på att jag kör tjänstebil och därför är mina bilkostnader redan dragna innan lönen kommer in på kontot. Kategorin Övrigt har jag valt att rationalisera bort då sådant istället hamnar under "Kvar att spendera". Om jag inte har några pengar kvar att spendera på sista raden, då blir det heller inga övriga inköp av något slag alls.

Vad ska jag då göra om jag har ett för stort överskott, och hur kan jag ytterligare öka mitt överskott om budgeten ser ut som ovan?
Jag brukar sträva efter att ha ca 3000:- över varje månad för övriga utgifter, dvs "Kvar att spendera". Där hamnar då diverse klädinköp, uteluncher och annat som jag undantagsvis unnar mig när jag behöver eller tycker jag vill. Att shoppa för nöjes skull ligger annars inte för mig. Jag har en bra uppsättning kvalitetskläder som jag i huvudsak kompletterar först när någonting gått sönder. Så när min månadsbudget varaktigt visar på ett större överskott än planerat, exempelvis efter den årliga lönerevisionen eller när jag annars lyckats dra ner på någon av de löpande kostnaderna, då höjer jag sparandet i motsvarande grad och kommer därmed nå mina finansiella mål snabbare till mitt framtida jags stora glädje.

Det kanske viktigaste av allt, som också är vitsen med att göra en detaljerad budget, är att aktivt arbeta med de utgifter man har i syfte att minimera dem. I min budget ovan finns det ett par saker jag satt mig för att ändra på. En av dessa är min månadsavgift till bostadsrättsföreningen. Den hamnar definitivt bland sådant som är svårt att ändra på men omöjligt är det inte. Det mest uppenbara sättet jag skulle kunna ändra på detta är genom att flytta men då jag trivs där jag bor är det för närvarande uteslutet. Dessutom finns det ett antal saker som ingår i månadsavgiften som jag kanske hade fått betala separat för någon annanstans, däribland bredband, TV-utbud, vatten och värme. Vad kan jag då göra? En sak jag både kan göra och också gjort är att engagera mig i bostadsrättsföreningens styrelse. Dels ger detta engagemang mig ett mindre arvode per år för det arbete jag utför, dels kan jag aktivt vara med i beslutsprocessen och driva frågor som minskar kostnaderna för föreningen som därmed på sikt kan leda till sänkt månadsavgift. I min egen förening kommer månadsavgifterna förmodligen att sänkas på kommande årsmöte då föreningen visar på ett för stort överskott. Om detta blir verklighet, då jag jag också uppnått mitt mål om en lägre månadsavgift.

En annan post som jag identifierat att jag kan göra något åt är min hemförsäkring. I den nuvarande försäkringen har jag en allriskdel som går in och ersätter mig även om jag själv varit oaktsam. Efter att ha konstaterat att jag inte äger någonting som är värt att försäkra på detta vis har jag valt att plocka bort allriskdelen från nästa huvudförfallodag vilket ger mig en besparing på 500:- om året. Jag har också en barnförsäkring för min nu son men då han i år fyller 25 kommer han erbjudas att omvandla denna till en olycksfallsförsäkring som han själv står för. På temat Bankens förhatliga avgifter som jag skrivit om i ett tidigare inlägg har jag sagt upp gammelbankens betalkort vilket gör att jag endast betalar 120:-/år för möjligheten att betala mina räkningar. Då jag anlitar SEB för detta har jag dock tänkt tanken att köpa ett 20-tal aktier i SEB på ett ISK hos just SEB och låta den årliga utdelningen betala min avgift. Detta är mest en kul grej jag gör av ren princip så jag kan berätta för banktjänstemannen att de minsann betalar min avgift själva.

De allra största utgifterna i en normal budget är boende, transport och mat, i den ordningen. I min budget är sparandet sedan länge min enskilt största utgift. Transportkostnader har jag som sagt inte alls, inte som syns i min budget i vart fall. Boendet är därmed den största utgiften som jag aktivt jobbar på att få ner, men störst potential har jag inom mat. Övriga delar av min budget är i princip försumbara. Genom att summera de olika kostnadsslagen kan jag göra ett diagram som visar hur stor del av min budget som utgörs av respektive del, och den ser för mig (i skrivande stund) ut såhär.

Jag inser att jag ligger högt jämfört med de flesta avseende mitt sparande men tycker inte att jag lever speciellt snålt trots detta. Jag har låga utgifter för sådant som andra betalar helt vansinniga summor för, exempelvis är min kostnad för mobiltelefon nära noll då jag har en tjänstetelefon som jag även får använda privat. Att jag ändå har ett privat mobilabonnemang beror på att jag vill ha friheten att inte kunna nås alltid utan att ge upp möjligheten att nå andra. Dessutom kommer det en dag då jag inte längre behöver ett arbete och då försvinner samtidigt de förmåner jag idag tar för givet. Jag menar att alla har något de kan göra för att påverka sina löpande utgifter och därigenom spara mer till sitt framtida jag, om det nu är det man vill. Mitt övergripande mål handlar bara om en sak och det är att nå ekonomisk frihet på sätt att jag äger min egen tid. Genom att spara halva min inkomst halverar jag också tiden mellan just nu och min möjlighet att gå ner i arbetstid eller gå i pension. Sedan om jag gör det eller inte, det är en annan femma, det som betyder något är möjligheten - friheten att kunna välja vad jag ska göra med MIN tid!

Hur bra budget man än gör så kommer den aldrig stämma till 100% med verkligheten, därför har jag också skrivit ett inlägg Budget 2.0. Sluta gissa! där jag tydligt visar att avvikelserna mellan fiktion (budget) och verklighet (bokslut) kan bli betydande. Det inlägget hittar du här!