Löneväxling - en superkraft, del 2

Detta är en fortsättning på det inledande inlägget om löneväxling.

I det första inlägget hade jag ambitionen att visa på styrkan i löneväxling, dvs hur mycket större det disponibla beloppet blir givet att man löneväxlar mot pension. Slutsatsen av exemplet som baserades på en månadslön på 50000:-, där man löneväxlar 5000:-, var att det disponibla beloppet blev ca 1210:- högre per månad än om summan skulle tas ut som lön idag. Skulle du tacka nej till 1210:- mer i månaden idag efter skatt? I så fall kan du sluta läsa nu ;-)

Vad händer då om vi investerar sparandet?

Redan i förra inlägget hintade jag med illa dold sarkasm svårigheten att få ekonomin att gå ihop som pensionär om man inte har de nämnda marginalerna medan man fortfarande arbetar. För att göra livet lite enklare, både för vår fiktive löntagare att inte drabbas så av att privatekonomin inte går ihop och för mig som författare att motivera denne fiktive sparare att löneväxla, låter vi vederbörande avsätta den del av nettolönen som överstiger 30000:- till sitt långsiktiga sparande. Detta sparande består i första exemplet endast av nettolön, och i andra exemplet av en kombination av nettolön och pensionsavsättning mha löneväxling. Nu pratar vi inte om den form av jojo-sparande som många ägnar sig åt, där man över året sparar kanske 5-10% av sin inkomst som man senare spenderar på nästa semester eller bilköp, utan de pengar vi medelst idogt sparande en gång avsatt i sann sparkraft-anda, de står givetvis kvar såsom investerade medel tills den dag vi inte längre lönearbetar! Vi räknar också med att alla sparade pengar oavsett sparform placeras i en indexfond med 8,5% årlig avkastning. Vi tar ingen som helst hänsyn till eventuella skillnader i avgifter elletr skatter mellan traditionellt sparande och pensionssparande. Där har vi spelplanen!

Första exemplet, spara/investera del av nettolönen

I mitt första exempel avsätter vår löntagare de 4000:- som överstiger nettolönen om 34000:- varje månad till sitt sparande. Dessa medel summerar till 48000:-/år. Då ser det ut såhär.

Med uppskattningsvis 8,5% avkastning i valfri indexfond växer detta med sparkrafts mått mätt modesta sparande, med ränta-på-ränta och årliga insättningar, till drygt tre kvars miljon efter 10 år. Inte fy skam! Men hur ser det då ut om vi löneväxlar på sätt att vår löntagare fortsatt får behålla 30000:-/månad efter vederbörande avsatt resten till sparande, denna gång skatteoptimerat mha löneväxling?

Här kan vi tydligt se superkraften i löneväxlingen! Trots att löntagaren i exemplet har precis lika mycket pengar att röra sig med efter skatt och sparande, dvs 30000:-, så kan vederbörande mha löneväxling öka det disponibla beloppet totalt sett med hela 30% mha löneväxling, eller drygt 200000:-. Detta är gratis pengar! Denna skillnad hjälper vår käre löntagare från ett sparande på tre kvarts miljon nästan fram till miljonstrecket! Så pass betydande blir alltså skillnaden utan att man behöver försaka speciellt mycket längs vägen, där vi i första exemplet faktiskt bara nått en sparkvot på lite drygt 11%. Nackdelen kan för vissa, vilket konstaterades redan i första delen, vara att man inte kan nyttja pengarna förrän vid 55 års ålder. För andra kan detta tvärtemot vara en fördel att inte kunna komma åt pengarna förrän vid pensionstillfället, eller från 55 års ålder om man skulle få för sig att sluta arbeta tidigare, då risken att de försvinner till annat längs vägen är obefintlig.

Slutsatsen som jag dragit i min egen privatekonomi är att det är självmål att inte löneväxla. Då min nettolön knappt påverkas, och jag ändå maximerar mitt sparande i syfte att sluta arbeta långt tidigare än den nya normen 69 år, är exemplets skillnad på hela 30% helt enkelt för bra för att lämna på bordet! Med detta sagt, du som tjänar över 45000:- före skatt.. Gör ditt framtida jag en stor tjänst och undersök möjligheten för nuvarande jag att löneväxla. Framtida jag kommer att tacka dig!

I nästa del av denna serie klargör jag hur man kan beräkna sparkvoten i ett sådant upplägg. Jag har sett flera exempel på där man försökt få ordning på dessa siffror, men där jag menar att man räknar bort sig fullständigt. Det inlägget hittar du här!

Löneväxling - en superkraft, del 1

Är man över skiktgränsen för statlig skatt är det fördelaktigt att löneväxla mot extra pensionsavsättning. Grovt räknat lönar detta sig för alla som tjänar mer än 45000:- i månaden före skatt. Det man gör då är att låta arbetsgivaren göra ett avdrag på lönen innan skatt som placeras i en pensionslösning. Därmed betalar man inte skatt på den delen nu, utan först när man så småningom tar ut pensionen. När den dagen infinner sig ser man givetvis till att inte ta ut pengarna i snabbare takt än att man kommer under skiktgränsen, i dagsläget 524500:-/år före skatt. Därmed betalar man aldrig de extra 20% i statlig skatt som annars gäller om man tar ut pengarna som lön nu. En liten bonus i sammanhanget är att arbetsgivaren vanligtvis skjuter till 6% extra på det löneväxlade beloppet vilket utgörs av den särskilda löneskatten. Arbetsgivaravgifterna är nämligen högre på lön än på pension, och genom att skjuta till 6% blir den totala lönekostnaden för kostnadsneutral för arbetsgivaren. Win-win!

En nackdel med att löneväxla mot pensionsavsättning kan vara att man inte kommer åt pengarna förrän tidigast vid 55 års ålder. För yngre människor som vill gå i pension tidigt, i sammanhanget innan 55, blir detta en försvårande omständighet då man inte kommer åt pengarna i mellantiden. Då kan det vara ett bättre alternativ att investera nettolönen på börsen oavsett skattenivå. Detta är dock högst individuellt och beror på var och ens unika omständigheter. Genom att sikta på tidig(are) pensionsålder hinner man kanske inte arbeta ihop någon större allmän pension, och då de allra flesta av oss siktar på att leva längre än 55 så kan det ändå vara en god idé att avsätta "dyra" pengar idag (de som belastas med statlig skatt) mot en tjänstepensionslösning, helt oavsett när man planerar gå i pension, och delvis leva på pensionskapital när det är möjligt än avkastning på pengamaskinen*.

Vad tjänar man på att löneväxla?

Om vi för exemplets skull räknar på en lönenivå på 50000:-/månad före skatt och en brytgräns på 45000:-, då ser det lite förenklat ut såhär.

Målet är nu att optimera bort de 1000:- som i detta exempel går i statlig skatt vilket möjliggörs genom att inte ta ut denna del som lön idag utan som pension "imorgon", därmed spara dessa pengar till framtida konsumtion. Detta är faktiskt ett bra sätt att se på saken, med en komprimerad tidslinje som innebär att du arbetar med full lön idag för att redan imorgon sluta arbeta. Därmed ser vi skillnaden i kronor direkt utan att ta hänsyn till den värdetillväxt som ges i mellantiden. Då kan det istället se ut såhär.

Slutsatsen är att om man ligger över brytgränsen för statlig skatt, då kan man genom löneväxling aktivt minska sin skatt och öka den disponibla delen av inkomsten. Detta kräver såklart att man inte har en livsstil som kostar hela nettolönen, men om så är fallet ställer jag mig ytterst frågande till hur man ska lyckas upprätthålla den livsstilen efter det att man går i pension då de allra flesta av oss kommer att få ut mindre än 60% av slutlön i pension.

Men, hur påverkar detta mitt sparande då?

Roligt att du frågade! :-) För att göra denna kalkyl lite extra intressant så tänker jag i del två av detta inlägg att vi ska räkna på vad som händer om vi sparar (och investerar) en del av vår fiktive löntagares surt förvärvade slantar på ett sätt att hans disponibla inkomst efter sparande inte påverkas.

Del 2 i serien om löneväxling hittar du här!


* Med pengamaskin avses i detta sammanhanget det kapital vars avkastning bekostar ens löpande levnadskostnader, vanligen baserat på någon variant av 4%-regeln.

Golden Standard i praktisk tillämpning, del 2

I det första inlägget om Golden Standard i praktisk tillämpning visade jag hur jag går till väga för att utvärdera en befintlig portfölj och vad jag baserar eventuella åtgärder på. I detta inlägg ska jag utvärdera ett antal aktietips i den portfölj som blev resultatet av det förra inlägget. Om vi börjar med hur portföljen ser ut nu efter det att jag städade upp i den.

De tips vi har att utvärdera är som följer. För enkelhetens skull har jag valt att lägga dessa i en egen bevakningslista, det blir snyggast på bloggen :-)

En första anblick visar att det finns en hel del "Ny energi" i listan vilket skvallrar lite om var vissa av tipsen kommer ifrån ;-) hehe. Inledningsvis kan konstateras att om man hade köpt precis dessa aktier för 5 år sedan, då hade man idag har ca 12 gånger pengarna. Det skvallrar direkt om att vi i viss mån har att göra med så kallade "raketer", dvs aktier som ökar i värde extremt snabbt. Orsakerna bakom detta brukar vara att de är verksamma inom någon form av hypead ny teknik och omgärdas av väldigt höga förväntningar på framtiden. Men det är ju ofta den typen av tips man får av sina "vänner", vanligen "after the fact", när marknaden redan prisat in dessa förväntningar i aktien. När sedan marknaden sansar sig lite längre fram varpå aktien återgår till lite mer rimliga nivåer, då får många småsparare kalla fötter, säljer sina aktier och räddar vad som räddas kan. Är det konstigt att många småsparare köper dyrt och säljer billigt, skräms bort av sina erfarenheter av börsen och därför aldrig återvänder?

Innan vi börjar detaljgranska innehaven måste vi återigen se till att vår grundportfölj visar en rimlig avkastning, därför får vi tillfälligtvis ta bort AMD ur listan. AMD är ett exempel på en aktie som har haft en alldeles sanslös utveckling de senaste 5 åren varför portföljens avkastning är "dopad". Med AMD kvar i listan kommer ett av mina kriterier för köp förmodligen inte att uppfyllas, och det är att det bör finnas någon form av rimlig vits med att köpa in nya aktier i portföljen. Denna "vits" bör vara att tjäna pengar, rimligen mer pengar än man gör om man inte köper fler aktier. Det är ju här Golden Standard-resonemanget kommer in med full kraft - om aktien jag överväger presterat (och därmed också framåt förväntas prestera) sämre än Investor, då köper jag istället Investor för pengarna. Det andra kriteriet bör rimligen vara att vi i möjligaste mån vill höja avkastningen på portföljen som helhet med att bredda den med nya innehav, men det är mer ett önskemål än ett absolut krav. Investor är ledstjärnan, punkt! -AMD, vill du vara snäll och sätta dig på avbytarbänken en stund.. Tack!

Listan har nu lite mer rimliga snitt och vi ser nu att Investor drar ner snitten 1-3-5 år, men det är ju också meningen med Golden Standard som allt annat jämförs med. Låt oss börja bearbeta våra tips! Principen bakom detta är identisk oavsett innehav, att värdera tipset mot Golden Standard i första hand och i portföljen som helhet i andra. Därför kommer jag välja ut ett par, tre innehav att utvärdera, något som går in och något som går bort.

Alphabet Inc Class C. Alphabet är Googles moderbolag, ett av världens största IT-bolag som påverkar allas vår vardag. Deras produkt(er) har gett upphov till ett nytt verb, att "googla". En gång i tiden räknades både de och branschen (Internet, teknik) de verkade i som en hype, en "fluga". Men si, så blev det inte alls, som tur är. Då hade jag inte skrivit detta.. Vi lägger in Alphabet i listan och får då följande resultat.

I bilden har jag markerat de tal jag nu tittar på i nästa steg. Jag ser snabbt att Alphabet slår Investor på 1-2-3 års sikt och dessutom höjer snitten i portföljen 2/3 perioder. Här vill jag dock lägga in ett varningens ord.. Detta är bara ETT av många fler kriterier för köp, ett snabbt verktyg för att inte gå på de största minorna, och det lyste förhoppningsvis igenom även i mitt första inlägg att det finns mer hänsyn att ta. Exempelvis, hur tjänar bolaget bakom aktien sina pengar? Tror jag på branschen? Agerar bolaget etiskt korrekt utifrån mina egna värderingar eller förstör de planeten vi bor på och/eller människorna som arbetar där? Jag personligen försöker att ta etisk hänsyn när jag gör mina investeringar, se till att mina pengar arbetar på sätt som inte är "bad for karma", men i fallet Alphabet har jag inga som helst betänkligheter i den riktningen. Alphabet, köp!

Med detta sagt går vi vidare till nästa bolag på listan, Aurcana Corp. På Avanzas hemsida kan man läsa följande under "Om bolaget"; "Aurcana Corp är ett gruvföretag som engagerar sig i förvärv, produktion, utforskning och utveckling av mineraltillgångar. Företagets fokus ligger på fyndigheter av silver i Colorado och Texas, USA. Bolaget grundades 1917 och har sitt huvudkontor i Vancouver, Kanada". För mig personligen räcker detta då jag personligen undviker att investera i, vad jag upplever, oetiska verksamheter. Alla former av rovdrift på vår planet eller människorna som bor här går bort! I detta ingår olja, naturgas, gruvdrift och alla former av spel om pengar. Som exempel på den sistnämnda kategorin kan nämnas alla dessa bolag som pysslar med casino online. Jag finner inte bara verksamheten förkastlig som inleder svaga själar i fördärvet med spelmissbruk och ekonomisk ruin som följd, utan upplever också att den typen av bolag går stick i stäv med de värderingar jag själv har. Jag som har målsättningen att bli ekonomiskt fri känner inte att jag vill förverkliga detta mål och bygga upp mitt kapital på andras ekonomiska fördärv. Nog om det, Aurcana går bort!

Som sista exempel väljer jag Norwegian Air Shuttle, flygbolaget som enligt mitt tycke är ytterst trevliga att resa men, men haft det tufft i omgångar tidigare. Här gäller det att skilja på bolaget och aktien. Bolaget som sådant har en av världens mest moderna flygplansflottor jämte Emirates Airlines, men aktien... Någon investerare lär ha påstått att om man summerar samtliga flygbolags samtliga vinster sedan det kommersiella flygets födelse, då har man i realiteten en förlust. Jag tycker detta verkar rimligt då många flygbolag ägs av stater som till varje pris vill ha ett flygbolag av skäl helt andra än att tjäna pengar. SAS är ett tydligt exempel som ägs av de nordiska länderna gemensamt. Hur många gånger har SAS räddats av dessa länders skattebetalare? Men men, vi lägger in aktien i listan och ser vad som händer.

Personligen hade jag inte rört något flygbolags aktie med tång men min aktiekompis resonemang är att Norwegian kan man ju köpa på spekulation. Han menar att när coronakrisen är över och folk börjar flyga igen, då kommer Norwegians aktie att återgå till sin tidigare nivå. Detta kan vara sant, men då pratar vi inte längre om investering utan spekulation där syftet från början är att sälja aktien när den återfått sin tidigare nivå. Jag köper dessa argument till viss del, Norska staten kommer förmodligen inte låta Norwegian gå under trots att man inte är betydande ägare. Risken att förlora sina pengar är därmed små även om det kan hända. Men, och här har vi ett stort MEN, när är då det? När är coronakrisen över? Granska den senaste bilden i detalj en gång till, framför allt de korta perioderna vecka och en månad (1v, 1m). Aktien faller fortfarande, ganska ordentligt dessutom. Den senaste månaden har den fallit 38% trots att världens länder pratar om att öppna upp sina samhällen igen. Om jag alls skulle överväga ett köp i Norwegian så skulle jag avvakta tills aktiekursen vänder norrut. Att köpa den nu är själva definitionen på att "fånga en fallande kniv". Mitt råd, avstå. Aktiekompisen valde dock att köpa 3335 st ändå på nivån 3,53 och har när detta inlägg skrivs backat närmare 3000:-.

I nästa inlägg kommer jag att återvända till portföljerna, hur de såg ut från början och vad skillnaden i avkastning är under tiden som passerat mot hur den skulle varit om portföljen hade fått ligga orörd. Vi kan också återkomma till Norwegian löpande för att se om aktiekompisen får tillbaka sina pengar eller skjuter ut sig med förlust.