2021-02-21

Löneväxling - en superkraft, del 3

I tidigare delar av denna serie gick jag igenom styrkan i att löneväxla för de som tjänar över 45000:- i månaden. Första delen hade som ambition att kasta lite ljus på skillnaden i disponibelt belopp vid löneväxling, och i andra delen räknade jag på skillnaden på 10 års sikt givet att pengarna investerades under dessa 10 år. I detta inlägg ska jag försöka belysa hur man kan beräkna sin sparkvot när man löneväxlar.

För att börja med att definiera vad sparkvot är börjar jag med det ett enkelt exempel, givet samma förutsättningar som tidigare. I tidigare exempel utgick vi från en lön på 50000:- före skatt, betalade 16000:- i skatt vilket gav 34000:- i disponibel inkomst. Av dessa 34000:- sparades 4000:-, vilket ger en sparkvot på ca 11,8% (4000/34000~=11,76). Om vi däremot löneväxlar 5000:-, därmed endast uppbär 45000:- i lön före skatt och får ut 31500:-, slutligen sparar de 1500:- som överstiger 31500:-, då skulle man kunna räkna bort sig, "glömma bort" löneväxlingen och därmed landa på en ganska blygsam sparkvot på 4,8% (1500/31500~=4,76). Detta sätt att räkna på är givetvis fel! Syftet med löneväxling är givetvis att få mer pengar över, vilket ges av högre sparkvot, inte mindre!

Ett annat (i mitt tycke) felaktigt sätt jag läst är att beräkna sparkvoten givet samma skattesats i framtiden. Hela vitsen med att alls beräkna sin sparkvot handlar ju om att kunna mäta, att sporra sig själv att bli bättre, att se hur olika åtgärder i ekonomin påverkar sparandet. I det exempel jag läste hade vederbörande helt enkelt räknat ut vad som hade hänt om man hade tagit ut lönen idag och sparat den, trots att det inte är vad man gjort. Hela vitsen med att löneväxla är ju att på sikt undvika statlig skatt och höja den framtida pensionen! Uppställt ser beräkningen då ut såhär:
Den uppmärksamme ser snabbt att vi i detta exempel har exakt samma sparkvot som i kolumnen utan löneväxling. Vad har vi då vunnit? Även om vi skulle ta med de futtiga 300:- som arbetsgivaren skjuter till, vilket såklart är ett alternativ, skulle nålen knappt röra sig. Nej, detta sätt att räkna blir i mitt tycke helt fel. Redan i första delen av denna serie lanserade jag idén om en komprimerad tidslinje, och den idén ska vi nu återanvända för att simulera att vi inte betalar statlig skatt på pensionsuttaget. Även om pengarna tas ut vid olika tidpunkter, idag respektive imorgon, kommer vi sträva efter att hålla oss under brytgränsen för statlig skatt. Då ser kalkylen istället ut såhär:
Nu börjar det likna något! Jag vill ju se den fulla effekten av min löneväxling, inte bara i kronor utan även i procent, och fortsatt kunna mäta min sparkvot som förhållandet mellan sparande och nettolön. Men... Har vi inte missat en liten detalj? Jo, som du kanske minns så skjuter ju arbetsgivaren till 6% på det löneväxlade beloppet för att kompensera för den lägre skattesatsen. För att inte dessa pengar ska gå förlorade lägger vi därför till även dessa i en kolumn:
Summa summarum har vi nu, utan att vår disponibla inkomst efter skatt och sparande påverkats, lyckats höja sparkvoten från dryga 11% till närmare 15%. Detta sätt att räkna tar nämligen hänsyn till vad det disponibla beloppet efter skatt blir den dag det ska disponeras! Med detta hoppas jag att du insett styrkan i löneväxling, och att du också lärt dig räkna ut din sparkvot för det tillfälle du tillämpar löneväxling idag eller i framtiden.

8 kommentarer:

  1. Intressant artikelserie och alltid kul att läsa. Jag har själv gjort analysen och kommer inte fram till samma självklara slutsats som dig. Min situation stämmer nog rätt väl överens med många andra som anställd på ett större företag där man är bunden till att löneväxla till sin upphandlade tjänstepensionslösning. Din uträkning i del 2 är är helt korrekt men dina förutsättningar är där det skiljer sig för de flesta. I de upphandlade lösningarna är det inte självklart att man får placera allt kapital i en fondlösning och dessutom kan det finnas högre avgifter, även i en indexfond. För den som funderar på att löneväxla bör man själv se över vilka placeringsalternativ man har och hur dessa påverkar avkastningen.

    För egen del som siktar på att kanske bara förvärvsarbeta i max 10 år till och sedan låta pengarna växa var det mer fördelaktigt att skatta ut pengarna till 50% skatt nu, givet två procentenheters lägre avkastning vid löneväxling. Generellt kan sägas att ju kortare tid till uttag desto bättre med löneväxling. Skall pengarna växa en längre tid kan avkastningen vara mer värd, då förutsatt att du får en högre avkastning på dina helt fritt placerade pengar.

    Med det sagt, tack för en bra serie.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar! Självklart måste man ta hänsyn till sina egna förutsättningar, där håller jag helt med dig. Jag har skrivit denna serie utifrån mina egna förutsättningar, dvs ITP2/ITPK inom Unionens avtalsområde som administreras via Collectum. Planerar man, som i ditt fall, att sluta arbeta redan efter 10 år (grattis!) så går alternativet löneväxling (kanske) bort då man inte vill låsa in pengarna. Efter att ha räknat på det så vidhåller jag dock att om man kan undvika statlig skatt även i framtiden genom att löneväxla idag, då är mitt spontana antagande att avkastningen måste vara väsentligt högre för att kompensera för att man då betalar 20% högre skatt idag. Det krävs nämligen ca 5,5%-enheter högre avkastning för att samma kapital ska växa lika mycket, vilket innebär 14% årlig avkastning på de 10 år jag räknat på med 8,5% avkastning som bas. Alternativet är att spara hela 30% mer, dvs 5200:-/månad istället för 4000:- i mitt exempel. Jag säger inte att detta är omöjligt, men då vi i FIRE-communityn redan optimerat det mesta så ska det mycket till för att man ska kunna höja sitt sparande med ytterligare 30%. Med detta sagt har du ändå en poäng med att om du är 25 idag och planerar att gå i pension vid 35 så kanske löneväxling inte är ett alternativ. Eller, är det det? Kan du kombinera detta i din plan på sätt att du förbrukar viss del av det sparade kapitalet under de 20 åren mellan 35 och 55, och därefter växlar över till att delvis leva på tjänstepension? Det ena behöver inte utesluta det andra, men det viktiga är att ha alla möjligheter klar för sig och utifrån detta skapa en individuellt anpassad plan. Återigen tack för din kommentar!

      Radera
    2. Hej,

      du har rätt i jämförelsen med avkastning, förutsatt att du kan börja ta ut pengarna direkt när du slutar jobba. Om du istället bara låter pengarna förränta sig under säg 10 år till innan du kan ta ut dem blir skillnaden i avkastning mindre.

      Radera
    3. Även det går att räkna på! Givet identiska förutsättningar i övrigt från mina exempel, dvs att vi ser till att vi har 30k över efter skatt och sparande oavsett om vi löneväxlar eller ej, att vi sparar viss del privat för att vår vardagsekonomi inte ska påverkas, att vi sparar på det viset i 10 år med 8,5% avkastning, därefter upphör med allt nysparande och låter pengarna växa på egen hand. Hur stor skillnad i avkastning krävs då för att vi efter ytterligare 10 år ska ha uppnått samma disponibla belopp? Enligt min uträkning krävs att du kan få hela 4,5% högre avkastning på ditt privata sparande för att nå samma slutsumma totalt år 20, dvs hela 13% i snitt år 11-20. Är det realistiskt? Jag hävdar istället att om man ändå avser att spara pengarna i 20 år, då blir det ännu mer intressant att tillämpa löneväxling då man kommer 10 år närmare den tidpunkt där man kan ta ut det växlade beloppet. Ska vi sätta detta på en tidslinje så handlar detta kanske om att man börjar arbeta när man är 25, arbetar i 20 år varav man sparar offensivt de första 10, därefter tar det lite lugnare medan pengarna växer, lever på privat kapital mellan 45 och 55, därefter 9låter tjänstepensionen stå för försörjningen de sista 10 åren fram till 65 strax under gränsen för statlig skatt. Jag räknade även på detta. Genom att löneväxla 5000:- i 10 år från 25 till 35, en nettopåverkan på lönen med 2500:-/månad eller 300000:- totalt på dessa 10 år, så har man närmare 3,5 miljoner (efter 30% skatt) den dag man fyller 55 att fördela över minst 5 år.

      Radera
  2. Mkt intressant serie och jag håller helt med. Jag har löneväxlat i många år men som jag förstår det finns det begränsningar på hur mkt du får löneväxla. Jag har inte fått löneväxla så mkt jag har velat. Har inte orkat tjafsa med min arbetsgivare om det utan nöjt mig med det belopp de har godkänt. Tydligen är det någon max% av lönen man får löneväxka. Vet du?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag förstått det finns det mycket riktigt ett tak för hur mycket du får löneväxla, vilket är 35% av din bruttoinkomst. Men från dessa 35% har jag förstått att man måste dra av det som redan betalas in till din tjänstepension. För att göra detta mer konkret så gör vi ett antagande att du tjänar 50000:- före skatt. 35% av 50000:- är 17500:-. Men då det redan betalas in kanske 5000:- i ditt namn, då är utrymmet begränsat till 12500:-. Jag har för egen del bett min HR att räkna på var mitt eget teoretiska max ligger. Tänk på att eventuella förmåner ligger till grund för tjänstepension, däribland eventuell tjänstebil. Detta kan öka utrymmet något.

      Radera
  3. Hej! Hur räknar du in Tjänstepensionen/ Löneväxlingen i din networth? Det måste betalas skatt på när den tas ut, borde man ta hela beloppet och dra av den förväntade skattesatsen? Hur gör du? Tack! Anna2

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, och stort tack för bra input! Jag gör faktiskt precis som du föreslår i min personliga balansräkning, jag summerar mina pensionskonton och drar helt sonika av 30% skatt. Jag förväntar mig att kunna hålla mig under den gränsen genom att ha en klok strategi kring uttaget.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.